Grundlagar och integritet

Här kan du ta del av till vilka instanser Justitiedepartementet har remitterat SOU 2023:17 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp.

År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen. I dag bevaras det unika källmaterialet på Riksarkivet och Kungliga biblioteket (KB). Dokumenten har nu tillsammans utsetts till världsminne av Unesco.

En särskild utredare ska göra en översyn av de bestäm­melser som reglerar Säker­hets­polisens behandling av person­uppgifter som rör nationell säkerhet. Syftet är att skapa ända­måls­enliga regler som är anpas­sade efter dagens behov och möjlig­heter. Reglerna bör som utgångs­punkt ge Säker­hets­polisen ökade möjligheter att behandla person­uppgifter, särskilt vad gäller att samla in, sortera, lagra, bearbeta och analysera information med hjälp av tekniska hjälpmedel.

Här kan du ta del av till vilka instanser Justitie­departe­mentet har remitterat en promemoria med Inte­gritets­skydds­myndig­hetens hem­ställan med förslag till ändring i kredit­upplys­nings­lagen (1973:1173).

I dag har kommittén Kriminalisering av förnekande av Förintelsen och av vissa andra brott överlämnat sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. Kommittén föreslår att bestämmelsen om hets mot folkgrupp ska förtydligas.

Betänkande av Kommittén om kriminalisering av förnekande av Förintelsen och av vissa andra brott.

Här kan du ta del av till vilka instanser Justitie­departe­mentet har remitterat betänkandet Förstärkt skydd för demokratin och dom­stolarnas obero­ende, SOU 2023:12.

Hemliga tvångsmedel är ofta avgörande för att bekämpa allvarlig brotts­lighet och på så sätt öka trygg­heten i samhället. Det gäller särskilt brott som begås inom kriminella nätverk. De brotts­bekämpande myndig­heterna behöver kunna använda hemliga tvångs­medel i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt för att allvarliga brott ska kunna förhindras, utredas och lagföras.

Hemliga tvångs­medel är ofta avgörande för att bekämpa brott som begås inom kriminella nätverk. I en lagråds­remiss föreslår regeringen därför att de brotts­bekämpande myndig­heterna ska få utökade möjlig­heter att använda hemliga tvångs­medel för att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott.

Här kan du ta del av de remissvar som har kommit till Justitie­departe­mentet på betänkandet Utökade möjlig­heter att använda preven­tiva tvångs­medel, SOU 2022:52. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta kamera­bevakning för kommuner, regioner och andra än myndigheter som utför en uppgift av allmänt intresse.

Regeringen har i dag utsett en särskild utredare som ska föreslå lagändringar i syfte att göra det enklare att kamerabevaka. Utredaren ska bland annat föreslå förenklingar för kommuner och regioner med utgångspunkten att tillståndskravet för kamerabevakning tas bort.

Hos Rättsmedicinalverket förekommer stora mängder material från den mänskliga kroppen. Materialet är centralt för myndighetens verksamhet, men hur materialet får hanteras är delvis oreglerat. I syfte att skapa tydliga rättsliga förutsättningar för myndighetens hantering och därmed stärka skyddet för människors integritet föreslår regeringen en ny lag om Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material. Lagen behandlar bland annat frågor om bevarande, utlämnande och förstöring av humanbiologiskt material.

Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté.

En parlamentariskt sammansatt grundlagskommitté har i dag överlämnat sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. Utredningen föreslår att det ska bli svårare att ändra grundlag och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende ska stärkas.

Idag, fredagen den 17 mars, tar justitieminister Gunnar Strömmer emot slutbetänkandet av 2020 års grundlagskommitté. I samband med överlämnandet hålls en pressträff med justitieministern och ordföranden för kommittén, tillika Högsta domstolens ordförande, Anders Eka.

Här kan du ta del av de remissvar som har kommit till Justitie­departe­mentet på betänkandet Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden (SOU 2022:50). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Ändring i uppdraget.

De gäng­konflikter som pågår i flera delar av landet präglas av total hänsyns­löshet, med spräng­ningar och dödligt skjutvapen­våld som åter­kommande inslag. Inte minst de mycket all­varliga vålds­dåden i Stockholms­området under jul- och nyårs­helgerna under­stryker situa­tionens allvar. Denna samhälls­utveck­ling äventyrar i längden tilliten i samhället, och ytterst demokratin. Därför kommer kampen mot gräns­över­skridande organi­serad brotts­lighet vara priori­terad under det svenska EU-ordförandeskapet.

Förlängd tid för uppdraget