Långtidsutredningen 2019

Långtidsutredningen 2019 - Huvudbetänkande

Sverige har under lång tid haft små inkomstskillnader, sett ur ett internationellt perspektiv, men sedan början av 1980-talet har de ökat. Ökningen har varit förhållandevis stor och Sverige har närmat sig nivån i många andra europeiska länder. I Långtidsutredningens huvudbetänkande analyseras vad som förklarar de ökade inkomstskillnaderna och på vilket sätt de kan påverka ekonomins funktionssätt.

Följande bilagor ingår i Långtidsutredningen 2019:

Sveriges ekonomi – utsikter till 2035

I bilagan beskrivs ett scenario för den makroekonomiska och offentligfinansiella utvecklingen till 2035. Syftet är att ge en samlad bild av den ekonomiska utvecklingen de närmaste 15 åren, och som kan ligga till grund för diskussion och analys i Långtidsutredningens övriga delar. Ett annat syfte är att identifiera och diskutera viktiga samhällsekonomiska utmaningar som beslutsfattare kommer att ställas inför under tidsperioden.

Inkomstfördelningen 2035 vid olika scenarier

Bilagan belyser konsekvenserna för inkomstfördelningen utifrån det scenario som beskrivs i ”Sveriges ekonomi – utsikter till 2035”. I bilagan analyseras också effekterna av fyra alternativa utvecklingsscenarier; en införd riktålder för uttag av allmän inkomstpension, fortsatt hög tillväxt av kapitalvinster, ökad sysselsättning för utomeuropeiskt födda och en prisindexering av transfereringsinkomster.

Kapitalinkomster och inkomstfördelning

Denna bilaga består av tre fristående rapporter. Den gemensamma nämnaren för rapporterna är kapitalinkomsternas utveckling över tid. I den första rapporten redogörs bl.a. för hur kapitalinkomster definieras i olika statistikkällor och vilka faktorer som har påverkat de svenska hushållens kapitalinkomster under de senaste decennierna.

I bilagans andra del beskrivs olika aspekter av den svenska inkomstfördelningens struktur, och i synnerhet vilken betydelse kapitalinkomster haft för inkomstfördelningens utveckling över tid. Rapporten pekar också på att det finns brister i inkomststatistiken, eftersom lagstiftningens regler för beräkningen av kapitalinkomster kan skilja sig från den faktiska (ekonomiska) kapitalinkomsten.

I den tredje delen beskrivs utvecklingen av de svenska hushållens aggregerade förmögenheter, deras sammansättning och vilken betydelse detta haft för kapitalinkomster – i synnerhet överföring av ärvt kapital mellan generationer.

Inequality and economic performance

Bilagan bidrar till att förbättra kunskapen om sambandet mellan inkomstskillnader och ekonomins funktionssätt. Här analyseras inkomstspridningen i Sverige och övriga OECD-länder, och hur den påverkar ekonomins funktionssätt i dessa länder. Dessutom analyseras genom vilka kanaler inkomstspridning kan påverka ekonomins funktionssätt.

Utvecklingen av intergenerationell rörlighet i Sverige

Denna bilaga handlar om integenerationell inkomströrlighet, dvs. sambandet mellan föräldrars och barns inkomst. Fokus ligger på den intergenerationella rörlighetens bestämningsfaktorer och utvecklingen i Sverige över tid. Ett av rapportens bidrag är att för första gången skatta trender i intergenerationell inkomströrlighet i Sverige för män och kvinnor.

Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan

I bilagan beskrivs likvärdigheten i svensk skola samt vilken betydelse föräldrabakgrund har för barns skolresultat. I bilagan analyseras också i vilken mån resurser fördelas kompensatoriskt mellan skolor. Ett av rapportens bidrag är att för första gången mäta svenska grundskolors mervärde, samt hur detta kvalitetsmått varierar mellan olika kommuntyper och huvudmän.

Jobbpolarisering på svensk arbetsmarknad

Denna bilaga handlar om jobbpolarisering på den svenska arbetsmarknaden. Med jobbpolarisering avses att låg- och höglönejobb växer i jämförelse med jobb med mer genomsnittliga löner. Syftet är att belysa hur viktigt framsteg inom datorteknologi är, jämfört med andra förklaringar, som drivande faktor bakom de senaste decenniernas jobbpolarisering på svensk arbetsmarknad. Dessutom undersöks hur jobbpolariseringen påverkat lönespridningen.

Kan utbildning för vuxna påverka jobbchanser och inkomster?

Bilagan beskriver vilken betydelse utbildning för vuxna har för arbetsmarknadens funktionssätt. I Sverige är utbudet av formell utbildning för vuxna bland de största i världen. Ett centralt syfte med vuxenutbildning är att det ska underlätta anpassningar i arbetskraftens kompetens då efterfrågan på arbetsmarknaden förändras. Utbildning för vuxna kan potentiellt bidra till att göra arbetsmarknaden mer effektiv, höja sysselsättningsnivån, utveckla kompetensen på arbetsmarknaden, höja arbetskraftens produktivitet och underlätta frivilliga eller påtvingade karriärbyten. I bilagan analyseras i vilken utsträckning utbildning för vuxna ökar deltagarnas jobbchanser och inkomster.

Underlagsrapporter till Långtidsutredningen 2019

En regional analys av digitalisering och jobbdynamik i det svenska näringslivet

Psykisk ohälsa och ekonomins funktionssätt