Statens offentliga utredningar från Socialdepartementet

Stärkt rätt till personlig assistans – Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser SOU 2021:37

Publicerad

Omslag SOU 2021:37

Utredningen stärkt assistans har sett över vissa frågor inom personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Ladda ner:

Utredningen har:

  • sett över möjligheten att stärka rätten till personlig assistans för stöd vid egenvårdsinsatser,
  • analyserat och gett förslag på hur rätten till personlig assistans för behov av hjälp med tillsyn kan stärkas och
  • gjort en översyn av hur föräldraansvaret vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans kan smalnas av.

Stöd vid egenvårdsinsatser

Utredningen föreslår att en egenvårdslag införs som reglerar hälso- och sjukvårdens ansvar för exempelvis samverkan, planering, instruktioner och uppföljning. Utförandeverksamhetens ansvar och uppgifter vid egenvård föreslås bli reglerade genom tillägg i förordningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det ska krävas att den som ansöker om tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt LSS redovisar rutiner för hur egenvård  hanteras i verksamheten.

När hälso- och sjukvård ges till personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar föreslår utredningen att det ska regleras att man ska överväga om insatserna ges så att den enskilde kan leva och delta på samma villkor som andra.

Vid bedömning av rätt till personlig assistans eller assistansersättning föreslår utredningen att det ska bli möjligt att beakta behov av sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. Det ska då finns en överenskommelse mellan sjukvårdshuvudmannen och den enskildes anordnare av personlig assistans om hur de sjukvårdande insatserna ska utföras.

Hjälp med tillsyn

Utredningen föreslår bland annat att det grundläggande behovet "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade" upphävs.

Man föreslår också att stödet för att den enskilde ska klara grundläggande behov ses som en del i det grundläggande behov som ska tillgodoses. Behovet av stöd ses som en del av det behov som stödet gäller, exempelvis personlig hygien eller måltider.

Utredningen föreslår vidare att det införs ett grundläggande behov; kontinuerligt stöd som den enskilde till följd av sitt funktionshinder behöver för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.

Dessutom föreslår utredningen att det införs ett grundläggande behov; kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik där uteblivet stöd utgör alvarlig risk för liv eller hälsa.

Stärkt assistans för barn

Utredningen föreslår bland annat att det nya grundläggande behovet kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik där uteblivet stöd utgör en allvarlig risk för liv eller hälsa undantas från avdrag.

Man föreslår att avdrag för föräldraansvar schabloniseras och fastställas. Schablonen ska vara tvådelad: en del avser grundläggande behov, en del avser andra personliga behov. Utredningen föreslår att ett fåtal åldersspann med olika nivåer på schablonavdraget slås fast.

Utredningen föreslår också att barn kan beviljas kommunalt finansierad personlig assistans även då de bara har lite behov av hjälp med grundläggande behov. Detta om personlig assistans är ändamålsenligt och i enlighet med barnets bästa.

Lagstiftningskedjan

Kommittédirektiv (2 st)

Departementsserien

Statens offentliga utredningar (1 st)

Lagrådsremiss

Proposition