Gymnasial lärlingsutbildning - hur blev det? Erfarenheter från första försöksåret

Ladda ner:

Gymnasial lärlingsutbildning - hur blev det? Erfarenheter från första försöksåret, SOU 2009:85 (pdf 1 MB)

Delbetänkande av Nationella Lärlingskommittén

Nationella lärlingskommittén har ett uppdrag att följa upp försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning som har pågått sedan hösten 2008. De resultat och bedömningar som redovisas i första delbetänkande grundar sig på erfarenheter när högst två av lärlingsförsökets sex terminer är genomförda och verksamheten just påbörjat sitt andra år.

I diskussionerna med arbetsmarknadens parter och de olika branscherna har det varit tydligt att man från nästan alla håll vill slå vakt om den skolförlagda modellen som huvudmodell för svensk yrkesutbildning. Nationella lärlingskommittén bedömer att huvudinriktningen när det gäller grundläggande yrkesutbildning framöver kommer att vara en huvudsakligen skolbaserad gymnasial yrkesutbildning med inslag av arbetsplatsförlagt lärande. Därmed inte sagt att gymnasial lärlingsutbildning inte kan få en större omfattning än den har i dag.

Enligt kommitténs uppfattning kan, under rätta förutsättningar, ett mer omfattande lärande på arbetsplats kombinerat med viss skolförlagd utbildning utgöra ett alternativ till skolförlagd yrkesutbildning. Det är angeläget att lärlingsutbildning kan utvecklas inom nya branscher och yrkesområden där en svag eller obefintlig lärlingstradition finns. Det kan gälla yrkesområden som till exempel barnomsorg, vård och omsorg samt handel och administration. Den starkt växande tjänste- och servicesektorn lämpar sig också väl för lärlingsutbildning.

Lärlingsråd och samverkan

En väl fungerande samverkan är en förutsättning för lärlingsutbildning i ännu högre grad än för annan arbetsplatsförlagd utbildning. I försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning finns därför krav på att inrätta särskilda lärlingsråd, som tilldelas viktiga uppgifter för samverkan mellan skola och arbetsliv.

En stor del av avnämarna bedömer att lärlingsutbildning endast kan utgöra en mindre total del av yrkesutbildningen. De framhåller att kritik under en längre tid har riktats mot olika lärlingssystem för att de inte är tillräckligt flexibla utan tenderar att låsa fast ungdomar i det yrke och den specifika kompetensen de valde redan i gymnasieåldern och ibland ännu tidigare.

Kommitténs studie visar att nyckeln till framgång ligger i hur skolorna bygger nätverk och de personliga kontakter som därvid etableras i anslutning till utbildningen. Det kan utgöra grunden för ett fortsatt utvecklingsarbete av lärlingsutbildningen.

Om nationella lärlingskommittén

Nationella Lärlingskommittén (U 2008:09) ska följa upp kvalitet och måluppfyllelse i den försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning som pågår sedan hösten 2008. Kommittén kommer att fortsätta sitt arbete även under 2010 och 2011.

Lärlingskommittén ska vara ett rådgivande organ för försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning, vilken startade höstterminen 2008. Kommittén ska främja den arbetsplatsförlagda utbildningen inom försöksverksamheten och kan därmed påverka den framtida lärlingsutbildningens kvalitet och innehåll.