Statens offentliga utredningar från Finansdepartementet

Bidragsspärr SOU 2008:100

Publicerad 17 november 2008

Ladda ner:

• Bidragsspärr, SOU 2008:100 (pdf 1 MB)

Det har gjorts uppskattningar som visar att 18-20 miljarder kronor per år betalas ut felaktigt från välfärdssystemen, varav hälften antas bero på medvetna fel. Undersökningar har också visat att delar av befolkningen har en hög tolerans till vissa typer av bidragsbrott. Utredningen anser att regeringen bör vidta åtgärder för att påverka dessa attityder. En sådan åtgärd bör vara att införa en konsekvens vid bidragsbrott - en bidragsspärr. Detta innebär att den som har gjort sig skyldig till ett bidragsbrott under viss tid inte har rätt att få det bidrag som brottet avsett. Syftet med en bidragsspärr är att värna välfärdssystemen på lång sikt. En bidragsspärr skulle kunna bidra till att reglerna kring välfärdssystemen uppfattas som rimliga och värda att rätta sig efter. Förutom den straffrättsliga påföljden skulle en bidragsspärr också kunna avskräcka från bidragsbrott. Utredningen föreslår att en bidragsspärr ska kunna bli aktuell vid allvarliga bidragsbrott där det varit fråga om ett uppenbart och påfallande klandervärt beteende hos den enskilde. Det handlar om grova bidragsbrott, men även om de brott som omfattar mer än ett basbelopp eller upprepats vid minst tio tillfällen. Spärrtiden föreslås i normalfallet vara ett år, men kan vara allt mellan tre månader och två år. Bidragsspärren ska bara avse det bidrag som brottet avsett. Det finns dock en möjlighet att göra undantag och inte besluta om en bidragsspärr, till exempel om ett barn till den dömde skulle drabbas oskäligt hårt av en sådan. Förslaget omfattar i stort sett sådana förmåner som kan bli föremål för bidragsbrott enligt bidragsbrottslagen (2007:612). Det innebär bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som beslutas av Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Premiepensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och kommunerna. Men varken ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller arbetslöshetsersättningen omfattas, den senare eftersom det inom arbetslöshetsförsäkringen redan finns sanktionsbestämmelser som liknar bidragsspärren. Enligt utredningens förslag bör beslut om bidragsspärr fattas av ovan nämnda förvaltningsmyndigheter och besluten ska kunna överklagas till domstol.