Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet – utökade möjligheter och ett enklare förfarande
Publicerad
I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag till ändringar i kamerabevakningslagen (2018:1200). Förslagen syftar till att reglerna om kamerabevakning ska bli mer ändamålsenligt utformade och motsvara de behov av bevakning som finns i dag.
Ladda ner:
Förslagen innebär bland annat följande:
- Kravet på tillstånd till kamerabevakning tas bort.
- Brottsbekämpande myndigheter får möjlighet att bedriva kamera-bevakning på fler platser. Bevakning ska kunna bedrivas på platser där det vid en framåtblickande bedömning finns risk för allvarlig brottslighet. Bevakning ska också kunna bedrivas på platser som är av strategisk betydelse för att motverka allvarlig brottslighet, även om det inte finns risk för brott på den platsen.
- Möjligheterna för brottsbekämpande myndigheter att kamerabevaka i brådskande fall förbättras.
- Det införs ett nytt undantag från kravet att göra en intresseavvägning vid bevakning som gör det möjligt för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att använda teknik med automatisk igenkänning av registreringsnummer (ANPR-teknik) i hela landet.
- Det införs nya och utvidgade undantag från kraven att upplysa och informera om kamerabevakning som brottsbekämpande myndigheter bedriver från ett civilt fordon eller drönare.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2025.
Regeringens prioritering: Kriminalitet
Regeringen lägger om rättspolitiken. Målet är att öka tryggheten, att förebygga att fler unga dras in i kriminalitet, att fler brott utreds och leder till lagföring samt att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten. Det handlar bland annat om effektivare verktyg till brottsbekämpande myndigheter, ett grundläggande perspektivskifte från gärningsman till brottsoffer och samhällets berättigade behov av skydd, och om tidigare och tydligare insatser mot barn och unga som begår brott.
X