Brott mot förtroendevalda
Publicerad
Brott mot förtroendevalda är ett problem i samhället och de förtroendevaldas utsatthet för brott ökar. Att utsätta en förtroendevald för brott på grund av förtroendeuppdraget är inte bara ett angrepp mot den förtroendevalde som person utan även mot det demokratiska systemet.
Ladda ner:
Regeringen föreslår därför att det införs en ny särskild straffskärpningsgrund i 29 kap. 2 § brottsbalken för brott som begås mot förtroendevalda. Förslaget innebär att det som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet särskilt ska beaktas om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående innehaft ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun, landsting, Sametinget eller Europa-parlamentet.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Lagstiftningskedjan
Kommittédirektiv
Departementsserien (1 st)
-
Förekomsten av brott mot förtroendevalda är ett problem i samhället. Av Politikernas trygghetsundersökning 2017 som genomförts av Brottsförebyggande rådet (Brå) på uppdrag av regeringen framgår att var fjärde förtroendevald utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2016. År 2012 var motsvarande andel en femtedel.
Remiss (1 st)
Statens offentliga utredningar
Lagrådsremiss (1 st)
-
Brott mot förtroendevalda är ett problem i samhället och de förtroendevaldas utsatthet för brott ökar. Att utsätta en förtroendevald för brott på grund av förtroendeuppdraget är inte bara ett angrepp mot den förtroendevalde som person utan även mot det demokratiska systemet.
Proposition (1 st)
-
Regeringen föreslår att det införs en ny särskild straffskärpningsgrund i brottsbalken för brott som begås mot förtroendevalda.