Lagrådsremiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

Publicerad 28 mars 2019

I lagrådsremissen föreslås, genom ändringar i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, att en arbetstagares rätt att vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en kollektivavtalsbunden arbetsgivare endast ska få utövas under vissa villkor.

Ladda ner:

• Lagrådsremiss utökad fredsplikt (pdf 849 kB)

Det första villkoret föreslås vara att strids­åtgärden ska ha beslutats i behörig ordning. Det andra villkoret föreslås vara att stridsåtgärden ska syfta till att uppnå kollektivavtalsbundenhet i förhållande till arbetsgivaren. Det tredje vill­koret föreslås vara att parterna först ska ha förhandlat om de krav som ställs. Det fjärde vill­koret föreslås vara att det inte ska få ställas krav om att det koll­ektiv­­avtal som arbetstagar­­­organisationen vill uppnå tränger undan arbets­givarens befint­liga koll­­­ektiv­avtal. Förslaget medför inte någon utökad fredsplikt i för­håll­ande till en arbetsgivare som saknar koll­ektivavtal för det aktuella arbetet.

I lagrådsremissen föreslås också att det inte ska vara tillåtet för en arbets­givare eller en arbetstagare att vidta eller delta i en stridsåtgärd för att utöva påtryck­ning i en rättstvist.

Förslaget påverkar inte rätten att vidta eller delta i sympatiåtgärder, indrivningsblockader eller politiska stridsåtgärder.

Genom regeringens förslag genomförs överenskommelsen från 2018 mellan LO, TCO, Saco och Svenskt Närings­liv om förändrade konfliktregler på svensk arbetsmarknad. Förslaget innebär att de regler enligt huvud­avtal och praxis som de etablerade parterna på arbetsmarknaden sedan länge följer förs in i medbestämmandelagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019.