Arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kan du ta del av de remissvar som kommit in till Arbetsmarknadsdepartementet på remiss av Genomförande av lönetransparensdirektivet (SOU 2024:40).

Regeringen stärker nu arbetet inom arbetsmiljöområdet genom nya uppdrag till Arbetsmiljöverket. Det handlar dels om att redogöra för hur man bidrar till att förebygga dödsolyckor och andra allvarliga arbetsolyckor, dels om att utveckla en mer träffsäker och riskbaserad tillsyn och dels att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i tillämpningen av sanktionsavgifter.

Här kan du ta del av de remissvar som kommit in till Arbetsmarknadsdepartementet på SOU 2023:79 Arbetsrätten under krig och krigsfara. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Genom denna kraftsamling tar regeringen viktiga steg framåt i arbetet för ett Sverige fritt från rasism och hatbrott. Arbetet på området ska bli träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt. Ett särskilt fokus läggs på områdena skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv.

Jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg deltar den 2 december i Rådets möte för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO) i Bryssel. Rådet ska bland annat besluta om stärkta arbetsvillkor för praktikanter och diskutera EU:s prioriteringar inom sysselsättningsområdet.

Den 27 november bjöd regeringen in till arbetsmiljöforum. Statssekreterare Katarina Lundahl träffade myndigheter och arbetsmarknadens parter för att följa upp åtgärder i den nuvarande arbetsmiljöstrategin. På forumet presenterades även ett förlängt uppdrag mot arbetslivskriminalitet.

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att analysera hur det så kallade plattformsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Syftet med direktivet är bland annat att förbättra arbetsvillkoren för de som jobbar via digitala plattformar.

En särskild utredare ska analysera hur det s.k. plattformsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Syftet med direktivet är att förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbetstagare och förbättra skyddet av personuppgifter för personer som utför plattformsarbete. Direktivet ska vara genomfört senast den 2 december 2026.

Regeringen har överlämnat ett lagförslag till Lagrådet som syftar till att stärka skyddet mot hot och våld för vissa förtroendevalda. Remissen innehåller även lagförslag för att skydda den kommunala verksamheten mot systemhotande välfärdsangrepp.

I denna lagrådsremiss föreslår regeringen en skyldighet för kommuner och regioner att förebygga att en sådan förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket kommunallagen (2017:725), bland andra kommunal-och regionråd, utsätts för ohälsa eller olycksfall till följd av hot och våld. Den nya skyldigheten motsvarar det ansvar som kommuner och regioner har för sina arbetstagare enligt 3 kap. 2 § första stycket och 3 § första stycket andra meningen arbetsmiljölagen (1977:1160), i fråga om hot och våld. Förslaget syftar till att stärka skyddet mot hot och våld för förtroendevalda.

Regeringen ger Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att ta fram och sprida kunskap om säkerhetskultur i byggbranschen som kan bidra till att förebygga olycksfall. En god säkerhetskultur innebär att alla på arbetsplatsen är medvetna om de risker som finns och har både kunskap och vilja att minska dem, inklusive kunskap om ansvaret för säkerhetsarbetet.

Regeringen ger Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att ta fram och sprida kunskap om säkerhetskultur i byggbranschen. Ett hållbart säkerhetstänk kan bidra till att förebygga och minska antalet olycksfall på arbetsplatser.

Regeringen ändrar uppdraget till Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten att inrätta regionala center mot arbetslivskriminalitet och om varaktig myndighetssamverkan.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat Ds 2024:10 Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner.

Arbetslivskriminalitet leder till allvarliga samhällsproblem och är systemhotande då det undergräver förtroendet för hela samhället. Regeringen förlänger och justerar nu uppdraget om myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet, som nio myndigheter har. Syftet med förlängningen är att skapa en varaktig samverkan som ska övergå i ordinarie verksamhet. Det förtydligas också att arbetet behöver ske långsiktigt och slå hårdare mot den mera komplexa arbetslivskriminaliteten, som organiserad brottslighet i företagsmiljö och människoexploatering.

Den statliga lönegarantin är ett skydd för arbetstagare som innebär att staten betalar arbetstagarens krav mot arbetsgivaren på lön eller andra fordringar, upp till ett visst belopp, om arbetsgivaren har gått i konkurs eller är under företagsrekonstruktion. Regeringen har beslutat om en proposition med förslag på ändringar i lönegarantilagen och offentlighets- och sekretesslagen. Den utbetalande myndighetens kontroll ska öka för att motverka felaktiga lönegarantiutbetalningar.

I propositionen lämnas förslag till ändringar i lönegarantilagen (1992:497) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Den utbetalande myndighetens kontroll i samband med utbetalningar från den statliga lönegarantin föreslås öka. Syftet är att motverka felaktiga utbetalningar från lönegarantin.

Regeringen vill förbättra möjligheterna för ett längre och hållbart arbetsliv. Idag, den 17 september, tog äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje emot slutrapporten från Kansliet för Hållbart arbetsliv som haft i uppdrag att belysa frågan.

Tisdag den 17 september klockan 08:30 bjuder äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje in till pressträff i samband med att hon tar emot slutrapporten om hållbart arbetsliv av kanslichef Lars Stjernkvist, Kansliet för hållbart arbetsliv.

Torsdagen den 12 september deltar arbetslivs- och jämställdhetsminister Paulina Brandberg i ett nordisk-baltiskt seminarium om arbetslivskriminalitet som arrangeras av det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2024. Arbetslivskriminalitet skapar stor otrygghet, snedvrider konkurrensen och är en inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten.