Departementsserien och promemorior från Utbildningsdepartementet
Att fånga kunnandet om lärande och undervisning Ds 2005:16
Publicerad
Ladda ner:
Om villkoren för skolledare och lärare att ta del av systematiskt framtagen kunskap om utbildningsverksamhet
På regeringens uppdrag har den tidigare chefen för Skolverket och Myndigheten för skolutveckling, generaldirektör Mats Ekholm, genomfört en översyn av villkoren för skolledare och lärare att ta del av systematiskt framtagen kunskap om utbildningsverksamhet.
Mats Ekholm föreslår följande insatser:
* Kommuner och fackliga organisationer uppmanas att bygga in krav på god orientering om systematiskt bildad kunskap i kriterierna för den individuella lönesättningen, där man också oftare bör finna kriterier som gynnar lärares egen kunskapsproduktion.
* Skolorna uppmanas att använda tid för kompetensutveckling så att den systematiska kunskapsbildningen om lärande och undervisning kan stimuleras. Skolorna uppmanas också att delta i dialoger med lärarstuderande när dessa väljer ämnen för sina uppsatser, så att kunskapsbildningen kan utgå från den pedagogiska yrkespraktiken.
* Förslag lämnas på att skollagen ges ett innehåll liknande det som finns i hälso- och sjukvårdslagen, d v s att i skollagen bör uttalas att kommuner skall medverka vid finansiering, planering och genomförande av pedagogisk forskning.
* Kommunerna uppmanas att inrätta befattningar inom skolorna som förutsätter att innehavarna har forskarutbildning eller som leder till att de blir forskarutbildade.
* Ett nytt system för bedömning av behöriga lärares kvalifikationsnivå föreslås. Den lärare som genomgått lärarutbildning och är behörig ska kunna begära att bli bedömd som kvalificerad respektive högt kvalificerad lärare. Högskoleverket tillsammans med skolmyndigheterna föreslås initiera ett sådant system.
* Praktikerforskning, bedriven av lärare och skolledare, kan lämpligen samordnas vid landets regionala utvecklingscentra, vilka föreslås ta på sig en mäklande uppgift i samband med en utökad praktikerforskning inom skolorna. Dessa centra föreslås också utgöra aktiva nav i bildande av nätverk mellan kunskapsproducerande lärare och skolledare från olika skolor.
* Myndigheten för skolutveckling föreslås ta initiativ till nätverk som utnyttjar digitaltekniken. För att göra de systematiserade kunskaperna om lärande och undervisning mer tillgängliga bland lärare och skolledare föreslås att fler synteser tas fram ur den kvantitativt raskt tillväxande kunskapsmängden. Sådana arbetsinsatser behöver genomföras snarast av Myndigheten för skolutveckling och Skolverket med avseende på kommunernas kvalitetsredovisningar.
* Lärarutbildningarna föreslås få till uppgift att utarbeta en mer gemensam terminologi, för att underlätta hanteringen av den snabbt ökande kunskapsmängden om lärande och undervisning. Några av lärarutbildningarna bör väljas ut för att agera observatorier mot den internationella kunskapsproduktionen inom avgränsade delar av forskningen om lärande och undervisning, så att det i landet blir lättare att vara väl orienterad om andras kunskapsbildning.
* Den nya kunskapens tillgänglighet bör ökas genom att en webbportal benämnd Pedagogiska Kunskapslagret upprättas, där såväl synteser som originalrapporter ska kunna sökas av lärare och skolledare. Myndigheten för skolutveckling i samarbete med Kungliga Biblioteket bör ges i uppdrag att konstruera detta kunskapslager och Myndigheten för skolutveckling bör på sikt få till uppgift att leda driften av webbportalen.
De bedömningar som görs i rapporten och de förslag som lämnas är Mats Ekholms egna.