Departementsserien och promemorior från Utbildningsdepartementet
Finansiering av starka forskningsmiljöer - en internationell utblick Ds 2004:21
Publicerad Uppdaterad
Ladda ner:
Finansieringen av forskningen vid svenska universitet och högskolor har radikalt förändrats under de senaste 30 åren. Fakultetsanslagen, som tidigare täckte huvuddelen av forskningens löne- och driftskostnader, har med tiden kommit att spela en allt mindre roll. I dag kan kvalificerad forskning vid ett lärosäte inte bedrivas utan externa anslag. Det externa forskningsstödet i Sverige kommer huvudsakligen från statliga forskningsråd med väsentliga bidrag också från olika stiftelser, kontrakt från EU:s ramprogram samt finansiering från offentlig sektor (statliga myndigheter, kommuner, landsting) och industri. Beroendet av externa anslag är mest uppenbart vid yngre universitet och högskolor men mycket tydligt även vid mer etablerade lärosäten. Fakultetsanslagen räcker i dag i många fall inte ens till att finansiera lönerna för alla fast anställda lärare och kan än mindre bekosta driften av själva forskningen. Trenden mot ett allt större beroende av extern finansiering är på intet sätt unik för svenska lärosäten utan följer i stort utvecklingen i övriga Europa och Nordamerika.
X