Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Thailand
Publicerad
Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Thailand samt en länk till rapporten i sin helhet.
Ladda ner:
Thailand är en konstitutionell monarki. Sedan statskuppen 2014 har militären behållit stark kontroll över landet, inte minst genom den nya grundlagen från 2017 som ger militären och kungahuset stort politiskt inflytande. Trots den formella övergången till civilt styre i samband med valet 2019, har landets demokratiska tillbakagång fortsatt. De senaste åren har omfattande inskränkningar av medborgerliga och politiska rättigheter genomförts.
Landets näst största oppositionsparti, Future Forward, upplöstes på tvivelaktiga grunder i början av 2020. Det blev startskottet för en demokratirörelse som samlade tiotusentals personer i hela landet under 2020 och 2021. Företrädesvis unga demonstranter krävde demokrati, grundlags- och monarkireform. Demonstrationerna resulterade i en våg av gripanden och åtal. Fler än 1700 personer, däribland 272 minderåriga, står åtalade för att ha deltagit i demonstrationerna, inklusive för majestätsbrott. I mars 2020 infördes ett undantagstillstånd som fortsatt är i kraft och som ger regeringen stora befogenheter.
Domstolarnas oberoende är ifrågasatt. I november 2021 slog konstitutionsdomstolen fast att krav på monarkireform kan likställas med försök att omkullkasta staten och med landsförräderi.
Ett lagförslag, som riskerar att krympa civilsamhällets utrymme att verka, godkändes av regeringen i december 2021. Enligt såväl FN som människorättsorganisationer förekommer tortyr och påtvingade försvinnanden, inte minst av människorättsförsvarare. Myndigheterna har kritiserats för bristfälliga utredningar av dessa fall. Ett lagförslag om förbud mot tortyr och påtvingade försvinnanden röstades igenom med stor majoritet av parlamentet september 2021, i ett första av tre läsningar. Dödsstraff tillämpas, men sedan 2018 har endast en avrättning genomförts.
I de sydligaste provinserna råder undantags- och nödlagar för sextonde året i rad. Såväl regeringsstyrkor som separatistgrupper gör sig skyldiga till kränkningar och övergrepp mot civila.
I takt med att antalet flyktingar från Myanmar ökat rapporterar både internationella organisationer och människorättsorganisationer att principen om non-refoulement inte alltid respekteras. Även kambodjanska medborgare med flyktingstatus har återförts till Kambodja i strid med folkrätten.
Kvinnor har generellt en relativt stark ställning inom arbetslivet, men stora jämställdhetsutmaningar kvarstår. Andelen kvinnor inom politiken är låg. Våld i nära relationer är vanligt och mörkertalen bedöms höga. Abort är sedan 2021 lagligt upp till vecka tolv, efter en dom i konstitutionsdomstolen. Diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning är olagligt. Ett lagförslag om samkönade partnerskap lades fram för flera år sedan, men har ännu inte kunnat antas.
Thailand rankas på den femte och lägsta nivån i den internationella fackliga samarbetsorganisationen ITUC:s Global Rights index 2021, vilket innebär att arbetstagare inte anses ha några garanterade rättigheter. Människohandel och tvångsarbete förekommer. Korruptionen är betydande i stora delar av samhället.
Den ekonomiska utvecklingen de senaste årtiondena har bidragit till bättre levnadsförhållanden för stora delar av befolkningen. Andelen som lever i fattigdom har minskat kraftigt de senaste tjugo åren. Tillgången till rent vatten, sanitet och grundläggande vård och utbildning har ökat. Desvåra ekonomiska konsekvenserna av pandemin har emellertid satt denna utveckling under press. Statslösa personer som tillhör minoritetsfolken i norra Thailand och landets runt fyra miljoner migrantarbetare har drabbats hårdast av pandemins socio-ekonomiska konsekvenser. Samma personer har ofta haft bristande tillgång till vaccin, testning och behandling för covid-19.
Kontakt
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator
Om UD:s rapporter om mänskliga rättigheter
Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.