Hoppa till huvudinnehåll
Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kina

Publicerad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Kina samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Kina är en enpartistat utan allmänna och fria val. Politisk opposition är inte tillåten. Situationen för mänskliga rättigheter i Kina är allvarlig och har ytterligare försämrats de senaste åren, i synnerhet vad gäller medborgerliga och politiska rättigheter.

Statsapparaten genomsyras av kommunistpartiet. Rättsväsendet är underställt kommunistpartiets kontroll och partiets inblandning är särskilt påtaglig i politiskt känsliga fall. Vid anklagelser om brott mot nationell säkerhet har rättsväsendet särskilt stora befogenheter att driva rättsprocesser i hemlighet. Godtyckliga frihetsberövanden och påtvingade försvinnanden förekommer, även utanför Kinas gränser.

Den kinesiska konstitutionen garanterar åsikts- och yttrandefrihet. Yttrande-, press- och informationsfriheten är dock i praktiken kraftigt inskränkt. Personer som rapporterar om politiskt känsliga frågor löper stor risk att trakasseras, hotas eller gripas. Såväl traditionella som sociala medier granskas och regleras. Både direkt och indirekt censur är utbredd. Utländska journalister vittnar om att förutsättningarna för att rapportera från Kina har försämrats. Utrymmet för det civila samhället att verka är mycket begränsat och fortsätter att krympa. Flera civilsamhällsaktörer har anklagats för brott mot den nationella säkerheten.

Antalet personer som avrättas varje år är en statshemlighet. Enligt Amnesty International avrättade Kina flest personer i världen år 2020. Tortyr förekommer trots att det är förbjudet enligt lag.

Allvarliga och systematiska kränkningar av personer som tillhör religiösa och etniska minoriteters mänskliga rättigheter förekommer, i synnerhet i Xinjiang och Tibet. Språklig, kulturell och politisk assimilering av minoriteter har blivit ett allt viktigare politiskt mål och metoderna för att uppnå målet har blivit hårdare. Ett mycket stort antal uigurer och personer som tillhör andra minoriteter hålls godtyckligt frihetsberövade i interneringsanläggningar. Det finns uppgifter om att barn till frihetsberövade placeras på statliga institutioner, även utan föräldrarnas samtycke. Fällande domar och oproportionerligt hårda straff för brott mot nationell säkerhet fortsätter att vara vanligare i Xinjiang och Tibet än i övriga Kina. Omfattande övervakning, inklusive genom digitala ansiktsigenkänningssystem, förekommer, liksom inskränkningar i rörelsefriheten.

Den teknologiska övervakningen har ökat i omfattning i hela landet, inklusive användandet av artificiell intelligens. Övervakningssystemen kontrolleras i regel av lokal polis. All insamlad data och personuppgifter står till myndigheternas förfogande.

Kinas ekonomiska utveckling har under de senaste årtiondena möjliggjort förbättrad levnadsstandard, bland annat vad gäller hälsa, utbildning och social trygghet, för flera hundra miljoner människor. Enligt regeringen uppnådde Kina 2020 målsättningen att hela landets befolkning ska befinna sig över den nationella gränsen för extremfattigdom. Samtidigt kvarstår stora skillnader inom landet vad gäller levnadsstandard och inkomst.

Våld i nära relationer förekommer i alla samhällsskikt, både i städer och på landsbygden, dock har den allmänna medvetenheten om problemet ökat. I januari 2021 definierades för första gången sexuella trakasserier i lag. Sedan 2018 har censuren av feministiska konton på sociala medier hårdnat.

Utrymmet för hbtqi-personers aktiva deltagande i samhället har begränsats sedan 2020. Flera hbtqi-evenemang som tidigare år arrangerats har tvingats att ställa in efter påtryckningar från lokala myndigheter.

Kinas nolltoleransstrategi mot spridning av covid-19 har inneburit relativt få covid-relaterade dödsfall men även rigorösa tvångsåtgärder, bland annat plötsliga nedstängningar av bostadsområden, skolor och ibland hela städer under längre perioder.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Om UD:s rapporter om mänskliga rättigheter

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.

Laddar...