Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Hongkong

Publicerad 22 juni 2022

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Hongkong samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Hongkong - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2021 (pdf 305 kB)

Hongkong innehar en särställning som särskild administrativ region inom Folkrepubliken Kina enligt den överenskommelse som slöts i samband med Storbritanniens återlämnande av den forna kronkolonin till Kina 1997. I den grundlag som då trädde i kraft, Basic Law, fastställdes principen ett land, två system. Den avsåg ge Hongkong en självstyrande ställning inom Kina, med ett fristående politiskt och rättsligt system med respekt för grundläggande mänskliga rättigheter. Samtidigt gavs den nationella folkkongressen i Peking slutlig rätt att tolka Basic Law.

Efter omfattande politiska protester mot ett förslag till utlämningsavtal med Fastlandskina 2019, infördes 2020 en ny nationell säkerhetslag för Hongkong. 2021 genomfördes även omfattande förändringar i Hongkongs valsystem. Dessa två förändringar, som båda genomfördes efter beslut av den nationella folkkongressen i Peking, har haft särskilt genomgripande effekter på situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Hongkong. En successiv urholkning av principen ett land, två system har skett och Hongkong går allt mer mot ett auktoritärt styre. Utvecklingen är oroande och har väckt omfattande kritik från en lång rad länder, inklusive Sverige, samt internationella människorättsorganisationer och civilsamhället. Även EU och FN har framfört kritik mot utvecklingen.

Den nya säkerhetslagen kriminaliserar separatistisk och omstörtande verksamhet, liksom terrorism och samröre med främmande makt. Definitionerna av brotten är vida och lagen ger myndigheterna långtgående möjligheter att övervaka misstänkta, inskränka deras rörelsefrihet, hålla dem frihetsberövade och genomföra husrannsakningar. Livstids fängelse ingår i straffskalan. Sedan lagen infördes har över 120 oppositionspolitiker och demokratiaktivister gripits. Yttrande- och pressfriheten har kraftigt försämrats. Ett stort antal medieföretag, fackföreningar och civilsamhällesorganisationer, som exempelvis den populära tidningen Apple Daily, Hongkongs största fackförbund Confederation of Trade Unions och paraplyorganisationen Civil Human Rights Front, har tvingats upphöra med sina verksamheter.

Allmän och lika rösträtt saknas. De förändringar av Hongkongs valsystem som genomfördes under våren 2021 innebär att den utveckling mot demokratisering som funnits under de senaste årtiondena nu helt avstannat. Det nya valsystemet innebär bland annat att andelen direkt folkvalda ledamöter i Hongkongs parlament (LegCo) minskas ytterligare och att alla som kandiderar till LegCo måste godkännas av en särskild granskningskommitté, där centralregeringens företrädare de facto har vetorätt. Reell politisk opposition saknas numera i LegCo. På distriktsnivå har mer än hälften av de folkvalda oppositionspolitikerna slutat till följd av nya regler och hot om åtal.

Även rättsväsendet i Hongkong, som traditionellt ansetts som oberoende och välfungerande, har kommit under hårt tryck av den nya säkerhetslagen. Lagens vaghet skapar rättsliga oklarheter och gråzoner. Den yttersta tolkningsrätten av lagen ligger hos den nationella folkkongressen i Peking. Brister har funnits vad gäller rättssäkerhet, till exempel genom årslånga häktningstider. Det är svårt att beviljas borgen. Rättsfall kan övertas av domstolar i Fastlandskina.

Hongkong är ekonomiskt välmående, men inkomstskillnaderna är stora. Enligt Hongkong-regeringens fattigdomsrapport för 2020 lever cirka 24 procent av befolkningen och drygt 45 procent av Hongkongs pensionärer under fattigdomsgränsen (som är satt till 4400 HKD, motsvarande cirka 5500 SEK, per månad). Sjukvård och utbildning är tillgängliga för alla och håller god kvalitet.

Lagstiftning som skyddar mot diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet saknas i Hongkong, liksom regelverk kring hur asylsökande ska behandlas. Utländska hushållsanställda i Hongkong lever ofta i utsatta situationer.

Med hänvisning till rådande pandemirestriktioner har inga demonstrationer beviljats tillstånd sedan januari 2020. Den årliga 4 juni-manifestationen till minne av massakern på Himmelska Fridens Torg nekades tillstånd både 2020 och 2021. Flertalet personer som trotsade förbudet har sedermera gripits och åtalats.