Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Rumänien

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Rumänien samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Rumänien - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2021 (pdf 389 kB)

Rumänien är en parlamentarisk demokrati med regelbundna val. Mänskliga rättigheter respekteras i regel. Rumänien har anslutit sig till internationella konventioner om mänskliga rättigheter och anpassat nationell lagstiftning, men det finns brister i genomförande och resurstilldelning.

Lokal- respektive parlamentsval ägde rum 2020 utan större anmärkningar, men med lågt valdeltagande.

Landet omfattas av EU-kommissionens samarbets- och kontrollmekanism (CVM), som övervakar och stödjer reformer av rättsväsendet och korruptionsbekämpningen. Under 2017-2019 genomförde dåvarande regeringar lagändringar som innebar att rättsstatens principer, domstolars oberoende och korruptionsbekämpningen urholkades, vilket ledde till skarp kritik från bland annat Europarådet och EU. Utfästelser har gjorts om att rulla tillbaka kritiserad lagstiftning och andra åtgärder som vidtogs 2017-2019, vilket dock ännu inte har genomförts.

Medielandskapet är relativt pluralistiskt, men ägarförhållandena inom mediesektorn är inte alltid transparenta och det finns risk att politiska påtryckningar påverkar det redaktionella innehållet. Brister finns vad gäller rätten till information av allmänt intresse.

Rumänien är ett av EU:s fattigaste länder, med en hög andel fattiga barn. Det finns stora regionala skillnader avseende levnadsstandard och tillgång till social service som sjukvård och utbildning.

Människorättsorganisationer vittnar om att romer är utsatta för diskriminering och segregering och har sämre tillgång till utbildning, arbete, hälsovård och bostäder än den övriga befolkningen. Trakasserier från polis och gendarmeri förekommer. Framsteg kan noteras i form av ny lagstiftning för att bekämpa hatbrott riktade mot romer och åtgärder för att främja romska barns skolgång.

Andelen kvinnliga förtroendevalda på olika nivåer är bland de lägsta inom EU. Våld mot kvinnor och i nära relationer är ett utbrett problem.

Rumänien är ett av de främsta ursprungsländerna inom EU vad gäller människohandel, främst för sexuell exploatering och tvångstiggeri. Det finns en nationell strategi mot människohandel och flera civilsamhällesorganisationer arbetar aktivt med frågan. Kritik finns mot hur lagstiftning och strategier genomförs i praktiken.

Diskriminering mot hbtqi-personer är vanligt förekommande. Samkönade äktenskap eller civilt registrerat partnerskap godkänns inte.

Framsteg har skett i arbetet med att lägga ner kritiserade boendeinstitutioner för barn och personer med funktionsnedsättning, även om det fortsatt finns problem med vanvård och övergrepp.

Rumänien är ett av de EU-länder som av internationella fackliga organisationer uppges systematiskt kränka fackliga rättigheter. Uppgifter om tvångsarbete förekommer.