Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Italien

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Italien samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Italien - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2021 (pdf 345 kB)

Italien är en parlamentarisk demokrati och en rättsstat. Skyddet för de mänskliga rättigheterna är gott. Det senaste parlamentsvalet 2018 bedöms ha genomförts i enlighet med demokratiska principer.

För närvarande pågår en reform som syftar till effektivisering av rättsväsendet. Italien har länge kritiserats av EU och FN för sina långa och ineffektiva rättsprocesser. Under 2019 antogs en ny antikorruptionslag som bland annat innebar skärpta straff för korruptionsbrott.

Den italienska grundlagen garanterar yttrande-, press-och informationsfrihet. Sammantaget har italienska medier kunnat arbeta fritt under pandemin, även om det varit svårare än vanligt för medier att få tillgång till information.

Enligt den italienska grundlagen har kvinnor och män samma rättigheter, men kvinnor är fortsatt underrepresenterade i såväl politik som arbetsliv. Stora partipolitiska skillnader i synen på bland annat sexuell och reproduktiv hälsa och hatbrott mot kvinnor, hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning har försvårat antagande och genomförande av lagstiftning.

Samkönade partnerskap är tillåtna sedan 2016. Samtidigt saknas sexuell läggning och könsidentitet bland diskrimineringsgrunderna i den italienska diskrimineringslagen. Antalet hatbrott mot hbtqi-personer har ökat under senare år.

Abort är tillåtet och 2020 infördes ett tillägg i lagstiftningen som innebär att kvinnor får rätt till medicinsk abort fram till den nionde graviditetsveckan. En samvetsklausul, som ger läkare möjlighet att vägra att utföra aborter, åberopas dock ofta, och i stora delar av landet är det svårt att få tillgång till en läkare som är villig att utföra en abort.

Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr (CPT) har kritiserat överbeläggningen och situationen på italienska fängelser. Pandemin har försvårat situationen ytterligare. De långa nationella nedstängningarna har periodvis begränsat interners möjligheter att fysiskt träffa advokater och anhöriga. Förhållanden i fängelser har uppmärksammats och protester har förekommit i olika delar av landet.

Levnadsstandarden är generellt sett hög i Italien, men det finns regionala skillnader mellan nord och syd. Den ekonomiska krisen och pandemin har lett till att fattigdomen ökat, särskilt bland barn, personer med visstidsanställning och invandrare.

Italien har ratificerat ILO:s åtta kärnkonventioner och landet har en stark arbetsrätt. Enligt den Internationella fackliga samorganisationens (ITUC) Global Rights Index över fackliga rättigheter har Italien värde 1 av 5, alltså det högsta.

Italien tar idag emot en majoritet av de flyktingar och migranter som anländer till EU:s yttre gränser i Medelhavet. Kapaciteten i mottagningcentra har fått kritik från internationella organisationer. Ytterligare åtgärder har efterfrågats för att skydda minderåriga och personer med särskilda behov.

Barnaga i skolan är olagligt och Högsta domstolen förbjöd 1996 allt våld i samband med barnuppfostran. Det finns däremot ingen lag som uttryckligen förbjuder barnaga i hemmet. Enligt Rädda barnen lever en miljon barn och ungdomar i fattigdom.

Italien drabbades tidigast i Europa av covid-19. Pandemin har satt spår i det italienska samhället och i vissa avseenden förvärrat och synliggjort befintliga samhällsproblem. Arbetslösheten som var hög redan innan pandemin har ökat särskilt bland kvinnor, vars sysselsättningsgrad länge har legat under EU-genomsnittet. Även andelen elever som fullföljer skolan har minskat efter de långa perioderna av distansundervisning.