Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer på Island

Publicerad 26 april 2017 Uppdaterad 17 juni 2021

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer på Island samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Island – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2020 (pdf 292 kB)

Island är en rättsstat och en parlamentarisk demokrati med maktfördelning mellan lagstiftande, verkställande och dömande instanser och starka och oberoende institutioner. De mänskliga rättigheterna garanteras i lagstiftningen och respekteras väl.

Levnadsstandarden är hög. Island rankas på sjätte plats på FN:s utvecklingsprograms (UNDP:s) index för mänsklig utveckling. Den pågående coronapandemin har drabbat Islands ekonomi, inklusive turistnäringen.

Korruption är inte utbrett på Island, men vissa högprofilerade fall med korruption har förekommit inom bank- och finanssektorn respektive fiskesektorn. Med endast 360 000 invånare och betydande informella nätverk är landets höga jävskrav angelägna.

Island ligger särskilt långt fram vad gäller att främja jämställdhet. Island är på första plats på World Economic Forum Gender Gap Index för år 2020. Kvinnor är väl representerade i yrkeslivet och landet har för andra gången en kvinnlig statsminister. Samtidigt är våld i nära relationer ett problem som har ökat under coronapandemin.

Island är ett av de mest hbtqi-vänliga länderna i världen och redan på nittiotalet presenterades lagstiftning som främjade lika rättigheter för alla oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Trakasserier av hbtqi-personer är sällsynt på Island och staden Reykjavik organiserar varje år en Prideparad som besöks av nästan en tredjedel av landets befolkning.

Arbetsmarknaden präglas av en hög anslutningsgrad till fackföreningar samt en hög andel invandrad arbetskraft. Problem förekommer med utnyttjande av arbetskraft inom turism-, bygg- och restaurangsektorerna i fall där arbetsgivare begår avtalsbrott mot kollektivavtalen.

Regeringen, särskilt hälsoministern, har under coronapandemin infört relativt omfattande restriktioner. Bland annat har mötesfriheten begränsats, och restriktioner har införts på resor till och från Island. Gymnasieskolor och universitet har bedrivit undervisning på distans. Den rättsliga grunden för regeringens befogenheter är inte tidsbegränsad. Regeringens och myndigheternas hantering av coronapandemin får enligt opinionsundersökningar stöd av de flesta islänningarna.