Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Polen

Publicerad 26 april 2017 Uppdaterad 17 juni 2021

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Polen samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Polen – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2020 (pdf 298 kB)

Polen är en republik vars statsskick vilar på principer om fria, demokratiska val, skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt maktdelning. Det finns ett väl utvecklat lokalt självstyre, oberoende institutioner och ett starkt civilsamhälle. Samtidigt har utvecklingen på framför allt rättsstatsområdet, men också vad gäller situationen för mänskliga rättigheter och demokrati, på senare år väckt debatt och lett till kritik både i och utanför Polen.

Sedan 2015 har antagandet av ny lagstiftning och andra föreskrifter som påverkar situationen för framför allt rättsstatens principer kritiserats i både Polen och internationellt. Politiska företrädare har fått ett stärkt inflytande över domstolsväsendet genom kontroversiell lagstiftning samt genom tillsättande av ledamöter i Polens författningsdomstol, Konstitutionsdomstolen. EU-kommissionen har bedömt att det finns systematiska hot mot rättsstatens oberoende i Polen.

Regeringspartiets Lag och rättvisa (PiS) politik grundas på en traditionsbunden och värdekonservativ ideologi med stark påverkan från den katolska kyrkan. Den bedöms ha haft inverkan på bland annat situationen för kvinnors, flickors och hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter. Företrädare för Lag och rättvisa och värdekonservativa organisationer har bland annat riktat kritik mot ”genderbegreppet” som de menar står i strid med den rådande tolkningen av familjebegreppet i Polen. Regeringsmedlemmar har ifrågasatt om Polens åtaganden enligt Europarådets konvention om våld mot kvinnor (Istanbulkonventionen) är förenliga med Polens författning. Frågan kommer att prövas av Polens konstitutionsdomstol på premiärministerns begäran.

Konstitutionsdomstolen slog i oktober 2020 fast att rätten till abort vid fosterskador inte är förenlig med författningen. Beslutet förväntades innebära en kraftig inskränkning av en redan, med europeiska mått, restriktiv abortlagstiftning. Det ledde till kritik från Sverige och flera andra länder.

Det har blivit svårare för journalister att utöva sitt yrke sedan 2015 enligt företrädare för bland annat Polens journalistkår, det civila samhället och Europarådet. Många journalister upplever en ökad risk att dömas för förtal. Företrädare för det civila samhället ser en ökad politisering av det polska medielandskapet. Polsk lagstiftning skyddar nationella och etniska minoriteter mot diskriminering inom arbetslivet och utbildningsväsendet. Brott riktat mot någon på grund av dennes etnicitet, ras, nationalitet, ateism eller religion definieras som hatbrott. Trots detta vittnar internationella och polska organisationer om att hot och våld har ökat mot personer som är särskilt utsatta, inte minst hbtqi-personer. Sedan 2019 har flera regioner, distrikt och kommuner antagit deklarationer i vilka de motsätter sig vad de kallar för en ”hbtq-ideologi”, vilket har förstärkt hbtqi-personers känsla av utsatthet. Polen har fått kritik för sin restriktiva migrationspolitik och för att inte i tillräcklig omfattning värna asylrätten.

Den fackliga rörelsen, med dess tradition i Polen, har en relativt stark ställning, trots att antalet medlemmar är lågt och anslutningsgraden har stagnerat. 2019 lagstiftades om en skyldighet för arbetsgivare att tillämpa likabehandling av fackligt och icke fackligt anslutna anställda. Polen påverkades kraftigt av coronapandemin och regeringen införde omfattande restriktioner med nedstängda skolor, idrottsanläggningar, affärer och hotell. De landsomfattande demonstrationer som under hösten 2020 hölls mot Konstitutionsdomstolens beslut om abort inföll samtidigt som rätten till folksamlingar också kraftigt begränsades som en följd av pandemin.