Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Chile

Publicerad 16 december 2020

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Chile samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Chile - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2020 (pdf 280 kB)

Chile är en generellt sett väl fungerande demokrati där rättsstatens principer respekteras i betydande utsträckning. Det institutionella regelverket för mänskliga rättigheter har successivt stärkts efter att demokratin återinfördes 1990, genom konstitutionsändringar och inrättande av statliga organ som implementerar regelverket.

Chile präglades de sista månaderna 2019 av omfattande sociala protester, såväl fredliga som våldsamma. Undantagstillstånd och utegångsförbud utlystes för en kort period. I samband med protesterna gjorde polis och militär sig skyldiga till ett stort antal allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Kränkningarna innefattade oproportionerligt eller icke nödvändigt våld som resulterade i dödsfall, skador, tortyr, sexuellt och könsbaserat våld samt godtyckliga gripanden. Bland de skadade fanns minderåriga. Kränkningarna av de mänskliga rättigheterna under slutet av 2019 var de allvarligaste sedan demokratins återinförande 1990.

I samband med protesterna uttryckte president Sebastián Piñera kraftfullt sitt stöd för respekten av de mänskliga rättigheterna. Han bjöd in människorättsorganisationer att genomföra oberoende granskningar och inledde ett arbete för att ta ombord flera av deras rekommendationer, bland annat en reform av polisväsendet.

En nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter har tagits fram och under 2019 upprättades en nationell mekanism för att förebygga tortyr.

Förenings- och församlingsfriheten, yttrande- och pressfriheten samt religionsfriheten respekteras generellt, men det finns utmaningar kopplade till bland annat tillståndskrav för demonstrationer, ägarkoncentration av medier samt vandalisering av kyrkor. Fackliga rättigheter erkänns men är begränsade för offentliganställda. Strejkrätten är delvis inskränkt och fackligt engagerade riskerar repressalier från arbetsgivare.

Chiles senaste regeringar har arbetat för ökad jämställdhet men kvinnor utsätts fortsatt för diskriminering och är kraftigt underrepresenterade både vad gäller politiskt företrädarskap och på arbetsmarknaden. Betydande hinder för genomförande av abort kvarstår, även om det sedan 2017 är lagligt i tre specifika fall.

Utmaningar kvarstår också vad gäller förekomst av polisbrutalitet, situationen i landets fängelser, våld i nära relationer samt diskriminering av bland annat migranter, hbtq-personer och urfolk. Personer ur mapuchebefolkningen har vid upprepade tillfällen mötts med övervåld och tillämpningen av Chiles omstridda antiterrorismlag är ifrågasatt.

Det chilenska samhället präglas av betydande ojämlikhet. Stora delar av befolkningen har bristande tillgång till sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Dessa faktorer bedöms ha skapat en grogrund för protesterna 2019.