Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Zimbabwe

Publicerad 18 december 2019

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Zimbabwe samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Zimbabwe – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, situationen per den 30 juni 2019 (pdf 263 kB)

Zimbabwes historia har präglats av allvarliga kränkningar av och övergrepp på de mänskliga rättigheterna, både före och efter landets självständighet 1980. De mer omfattande och intensiva perioderna av människorättskränkningar efter självständigheten har i huvudsak varit kopplade till politiska skeenden eller i samband med genomförandet av allmänna val. Ofta har statliga aktörer använt våld eller hot om våld mot delar av civilbefolkningen som ett påtryckningsmedel för att uppnå politiska målsättningar. Det finns sålunda en tydlig koppling mellan bristande respekt för de mänskliga rättigheterna och bristen på demokrati i Zimbabwe.

I november 2017 tvingades Robert Mugabe lämna ifrån sig makten efter 30 år som Zimbabwes president. I juli 2018 valdes Emmerson Mnangagwa till ny president. Trots framsteg avseende valens genomförande noterade valobservatörer flera brister. I samband med demonstrationer och protester som ägde rum i augusti 2018 samt i januari 2019, sköt zimbabwiska säkerhetsstyrkor ihjäl flera civila. Enligt vittnesuppgifter förekom även tortyr och könsrelaterat våld. Fortfarande har inga åtal väckts mot ansvariga inom säkerhetsstyrkorna eller deras överordnade. Den politiska kontexten präglas av förekomsten av politiskt motiverade åtal, hot om våld och tvångsbortföranden som riktats mot representanter ur civilsamhället och oppositionen. Zimbabwe befinner sig i fortsatt transition med en oklar utgång.

Zimbabwe antog år 2013 en ny konstitution som är progressiv och stärker skyddet för de mänskliga rättigheterna. Anpassningen av existerande lagar till den nya konstitutionen går dock trögt, särskilt inom politiskt känsliga områden. Rättsväsendet är delvis politiserat, främst när politiska intressen står på spel. Samtidigt är förtroendet för delar av domarkåren förhållandevis högt, och enskilda domare har i vissa människorättsfall visat prov på integritet och självständighet. Straffriheten för vissa samhällsgrupper är utbredd. Korruptionen är omfattande och förekommer på alla samhällsnivåer.

Yttrande-, mötes- och pressfrihet garanteras i konstitutionen men begränsas i praktiken av lagar som inte anpassats till konstitutionen samt av bristen på politisk vilja hos berörda myndigheter. Diskrimineringen av hbtq-personer är utbredd och förekommer även indirekt genom viss lagstiftning.

Konstitutionen fastställer bland annat miniminivå för ett antal sociala och ekonomiska rättigheter. Den svåra ekonomiska situationen i Zimbabwe påverkar dock i hög grad genomförandet. Kvinnors politiska och ekonomiska inflytande är begränsat och kvinnor åtnjuter i praktiken ett svagare rättsligt skydd än män. Våld i hemmet samt könsrelaterat våld är vanligt förekommande, och antalet fällande domar mot förövare av dessa brott är mycket litet. Zimbabwiska barn har drabbats hårt av den ekonomiska krisen i landet. Våld mot barn är utbrett och en tredjedel av alla flickor gifts bort före 18 års ålder, vilket bland annat påverkar skolgången; flickor tas tidigare ur skolan än pojkar. Hiv utgör ett stort hälso- och samhällsproblem.