Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Syrien

Publicerad 18 december 2019

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Syrien samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Syrien – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, situationen per den 30 juni 2019 (pdf 252 kB)

Situationen för de mänskliga rättigheterna i Syrien tillhör de allvarligaste i världen. Den konflikt som inleddes 2011 efter den syriska regimens övervåld mot demonstrationer i landet har lett till ett förödande krig som fått omfattande konsekvenser för befolkningen. En väpnad opposition har i olika konstellationer stridit mot regimen, som understötts av Ryssland och Iran. Terroristgrupper som Daesh, men också al-Qaeda, har utnyttjat konflikten för sina syften, med stora följdverkningar för civilbefolkningen. Spänningarna mellan Turkiet och kurdiska grupper i den självstyrande delen i nordöstra Syrien är ytterligare en dimension som präglat konflikten.

Kriget har hittills skördat över 400 000 människoliv och resulterat i cirka 6,7 miljoner flyktingar och drygt 6,2 miljoner internflyktingar. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna, övergrepp och brott mot den humanitära rätten är utbredda, storskaliga och i vissa fall systematiska. Dessa inkluderar kränkningar av eller övergrepp mot rätten till liv, förbudet mot tortyr eller grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning, rätten till personlig säkerhet, rätten till fri rörlighet, rätten till mötes- och föreningsfrihet samt rätten till yttrandefrihet.

Tortyr, godtyckliga frihetsberövanden och försvinnanden är vanligt förekommande; uppemot hundratusen syrier rapporteras saknade. Regimen i Damaskus ligger bakom omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna men även andra parter i konflikten, särskilt Daesh men också delar av den väpnade oppositionen, har gjort sig skyldiga till allvarliga övergrepp, inklusive brott mot den humanitära rätten.

Regimen har återtagit ett antal oppositionskontrollerade områden genom insatser som ofta har fått stora humanitära konsekvenser. Även där stridigheterna har upphört rapporteras det om omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna riktade mot civila.

Krisen i Syrien har urholkat ett redan undermåligt rättsväsende. Domstolar står under den verkställande maktens kontroll och underlåter systematiskt att skydda de mänskliga rättigheterna. Trots de många fallen av övergrepp och kränkningar råder i praktiken straffrihet för regimens säkerhetsapparat. Hittills har misstänkta Daesh-medlemmar endast kunnat ställas inför rätta i ett fåtal fall.

Kriget och den syriska regimens agerande har fått stora konsekvenser för det syriska samhället. Drygt 80 procent av befolkningen lever i fattigdom. Barns möjlighet till skolgång har begränsats. Över två miljoner skolbarn i åldrarna fem till 17 år går inte i skolan. Tidiga äktenskap och barnafödande fortsätter att begränsa flickors tillgång till utbildning. Det sexuella och könsbaserade våldet mot kvinnor och flickor har ökat till följd av konflikten. Rättsliga instrument som skyddar kvinnor förblir verkningslösa. Det rapporteras om sexuella övergrepp begångna av regimstyrkor, liksom andra övergrepp mot kvinnliga fångar, inklusive tortyr och omänsklig behandling.

Förutsättningarna för invånarna att kritisera landets makthavare och utkräva ansvar är synnerligen begränsade. Fristående politiska aktiviteter i det civila samhället innebär stora risker för organisationer och enskilda.