Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Mali

Publicerad 18 december 2019

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Mali samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Mali - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, situationen per den 30 juni 2019 (pdf 196 kB)

Situationen för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatens principer i Mali präglas alltjämt av den konflikt som utbröt i landet 2012. Läget har stadigt försämrats under det senaste året efter att attacker mot civila av extremistgrupper tilltagit och efter att ökade spänningar mellan olika folkgrupper i landets centrala delar lett till svåra våldsdåd med hundratals dödade. Undantagstillstånd gäller fortsatt och har förnyats på årlig basis. Efter en övergångsregering som tillträdde efter tuaregupproret, islamistisk ockupation i norr och militärkuppen 2012, ingick den regering som tillträdde efter presidentvalet 2014 ett fredsavtal 2015 med flera av krisens huvudaktörer.

Genomförandet av fredsavtalet går dock långsamt och de våldsfrämjande extremistgrupperna är fortsatt närvarande i framför allt de norra och centrala delarna av landet. Det svåra säkerhetsläget har medfört låg och i vissa fall obefintlig statlig närvaro i främst de norra delarna av landet och utgör en utmaning för upprätthållandet av rättsstatens principer.

Kränkningar av de mänskliga rättigheterna kopplat till konflikten rapporteras regelbundet och omfattar bland annat utomrättsliga avrättningar, tortyr eller annan kränkande behandling, sexuellt våld samt godtyckliga frihetsberövanden. Straffriheten för dessa och andra brott är utbredd. Attacker och våld riktas framförallt mot maliska
säkerhetsstyrkor och FN:s fredsbevarande insats i Mali (MINUSMA) men även mot civila mål. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna rapporteras också ha begåtts under antiterrorism-operationer av Malis säkerhetsstyrkor liksom av Malis bidrag till den så kallade G5-Sahelstyrkan, vars uppdrag är att bekämpa terrorism i gränsområdet mellan länderna i G5-Sahelområdet (Burkina Faso, Mali, Mauretanien, Niger, Tchad).

Barn drabbats hårt av konflikten. En kraftig ökning av kränkningar mot barn konstateras under 2019. Mötes- och föreningsfriheter respekteras generellt. Det finns många civilsamhällesorganisationer som verkar för bland annat kvinnors, barns och fackliga rättigheter samt miljöfrågor. Det finns samtidigt rapporter om hot om våld mot journalister.

Konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av kön, men kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är överlag begränsat. Könsstympning av flickor och kvinnor är inte förbjudet och är allmänt förekommande. Könsbaserat våld är ett utbrett problem. Hbtq-personer utsätts för utbredd diskriminering och för våld och hot om våld. Situationen för de mänskliga rättigheterna försvåras också av att Mali är ett av världens fattigaste länder. Majoriteten av befolkningen lever på landsbygden i områden med svag statlig närvaro, där tillgång till sjukvård och andra grundläggande samhällstjänster är mycket begränsad.

Tillståndet för demokratin präglas av genomförandet av fredsavtalet, som bland annat omfattar flera politiska och institutionella reformer. Detta inkluderar revision av konstitutionen och decentralisering. Detta sker i en instabil politisk situation, där val till parlamentet senarelagts vid ett flertal tillfällen och mandatet för den innevarande nationalförsamling förlängts på omdebatterad juridisk grund. President Ibrahim Boubacar Keïta omvaldes för en andra mandatperiod 2018. Valet genomfördes utan omfattande säkerhetsincidenter, men med rapporter om lokala våldsamheter, valfusk samt många stängda vallokaler i framför allt landets centrala delar.