Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Libanon

Publicerad 18 december 2019

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Libanon samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Libanon – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, situationen per den 30 juni 2019 (pdf 228 kB)

Libanon är en parlamentarisk demokrati med grund i maktdelning mellan de 18 officiellt erkända konfessionella grupperna. Systemet har skapat stabilitet. Samtidigt kan regeringen inte fullt ut tillhandahålla grundläggande samhällstjänster till medborgarna vilket påverkar de mänskliga rättigheterna.

Rättsstatens principer är på flera sätt satta på undantag i Libanon. Förtroendet för rättsväsendet är lågt jämfört med ickestatliga strukturer. Rättsstaten undermineras inte minst av den utbredda korruptionen.

Efter att en ny vallag antogs 2017 hölls våren 2018 parlamentsval, som var fem år försenat. Den nya vallagen ledde inte till någon bredare representation och kvinnor är fortsatt kraftigt underrepresenterade. Libanon har ett livaktigt civilsamhälle med möjligheter att verka fritt och har traditionellt haft en tillfredsställande press- och yttrandefrihet. På senare tid har dock utrymmet krympt. Säkerhetstjänsten har satt bland annat hbtq-personer, personer som kritiserar politiker samt civilsamhällesorganisationer under ökat tryck.

FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har konstaterat att tortyr används rutinmässigt och en ny lag mot tortyr förefaller inte ha fått avsedd effekt. Det förekommer att civila (inklusive barn) döms i militärdomstolar. Landets fängelser är överfulla, delvis på grund av långa häktningstider. Förhållandena är ofta svåra för de intagna. Kvinnors och barns möjligheter att åtnjuta de mänskliga rättigheterna begränsas på flera sätt. Det är inte ovanligt att de faller offer för sexuellt våld utan att rättsväsendet kan skydda dem eller straffa förövarna. Lagstiftningen är diskriminerande mot kvinnor. En libanesisk kvinna kan exempelvis inte ge sina barn libanesiskt medborgarskap; det kan bara libanesiska män.

Palestinska flyktingar diskrimineras på flera sätt och lever under allt svårare omständigheter. De är utestängda från stora delar av den formella arbetsmarknaden och tillåts inte äga eller ärva egendom. Situationen i Libanon präglas av återverkningarna av Syrienkrisen. Syriska flyktingar lever under mycket svåra förhållanden, samtidigt som flyktingkrisen också inneburit svårigheter för libaneser som lever i fattigdom. De syriska flyktingarnas möjligheter att åtnjuta de mänskliga rättigheterna begränsas i många fall; till exempel vad gäller rätten till utbildning, rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr. Tills nyligen har regeringen överlag respekterat principen om förbud mot non-refoulement, men har nu börjat utvisa flyktingar till Syrien.