Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Eritrea

Publicerad 18 december 2019

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Eritrea samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Eritrea – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, situationen per den 30 juni 2019 (pdf 225 kB)

Det historiska fredsavtalet mellan Eritrea och Etiopien i juli 2018 och de förbättrade relationerna med övriga grannländer har inte inneburit någon förbättrad situation vad gäller de mänskliga rättigheterna, demokratin eller rättsstatens principer i Eritrea. Eritrea styrs fortfarande utan konstitution, anordnar inte allmänna val, saknar ett fungerande parlament, har begränsad yttrande- och tryckfrihet samt inskränkningar i religionsfriheten. Rättssäkerheten brister och det finns ett stort antal rapporter från enskilda individer om att misshandel och tortyr förekommer i fängelser. Många eritreaner har flytt landet och utflödet har fortsatt, om än i mindre skala, även efter fredsavtalet med Etiopien.

Information om situationen vad gäller de mänskliga rättigheterna i Eritrea är delvis svår att verifiera. Det beror på den relativa slutenhet som trots freden fortfarande råder i landet. Regeringen förmedlar lite eller ingen information till omvärlden i känsliga frågor. Människorättsorganisationer beviljas inte tillträde till landet och utländska besökare tillåts inte besöka fängelser eller militära träningsläger och får inte heller resa fritt i landet.

Efter freden med Etiopien har Eritrea öppnats upp något och den politiska kontexten har förändrats med signaler om vilja till dialog med bland annat EU och FN, även vad gäller de mänskliga rättigheterna. Under våren 2019 medgav Eritrea ett besök i landet av EU:s särskilde representant för mänskliga rättigheter. FN:s råd för mänskliga rättigheter har gett mandat till en särskild rapportör med uppgift att särskilt bevaka situationen vad gäller de mänskliga rättigheterna i landet, men rapportören har hittills inte tillåtits att besöka Eritrea. Landet är sedan 2019 invald medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Eritrea är en enpartistat. Vare sig politisk opposition eller fristående press tillåts verka i landet. President Isaias Afwerki aviserade 2014 att en ny konstitution skulle utarbetas, men hittills har inga framsteg redovisats. De ledande företrädare för oppositionen och de journalister som fängslades år 2001, däribland den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak, hålls fortfarande fängslade. Sverige har inte medgivits tillträde till Dawit Isaak enligt paragraf 36 i Wienkonventionen om konsulära förbindelser, som Eritrea tillträdde den 14 januari 1997, med motiveringen att Eritrea inte accepterar dubbla medborgarskap.

Rättsväsendet är undermåligt och präglas av brist på transparens. Det finns rapporter om godtyckliga frihetsberövanden samt utomrättsliga avrättningar vid desertering från militärförband och vid flykt från landet. Tvångsarbete är förbjudet, men det omfattande värnpliktsväsendet kan betraktas som en form av tvångsarbete, särskilt med tanke på att tidsomfattningen för nationaltjänsten i realiteten är obestämd, trots en del uttalanden från regeringen om att den ska tidsbegränsas.

Diskriminering på grund av kön är olagligt och den eritreanska regeringen har offentligt uttalat sig mot våld mot kvinnor. Regeringen har arbetat mot kvinnlig könsstympning med vissa positiva resultat, men kvinnlig könsstympning förekommer fortfarande, särskilt på landsbygden. Kvinnor deltar på lika villkor som män i värnpliktsväsendet. Det finns vittnesmål om våldtäkter och sexuella övergrepp inom de militära strukturerna. Homosexualitet är förbjudet enligt lag. Den utbredda fattigdomen präglar förhållandena i Eritrea och påverkar i hög grad ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.