Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kina

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Kina samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Kina - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2019 (pdf 251 kB)

Kina är en enpartistat utan allmänna och fria val. Politisk opposition är inte tillåten. Statsapparaten genomsyras av kommunistpartiet. Rättsväsendet är underställt kommunistpartiets kontroll. Sedan kommunistpartiets kongress hösten 2017 har partiet en uttalad ambition om att utöka sin kontroll över alla delar av samhället.

Den kinesiska konstitutionen garanterar allmän åsikts-, yttrande-, tryck-, förenings-, mötes-, demonstrations- och religionsfrihet. I praktiken är dock samtliga friheter inskränkta i varierande grad. Särskilt förenings-, informations- och yttrandefriheten samt minoriteters rättigheter har försämrats de senaste åren. Även om det finns ett stort utbud av privata medier är partiets inflytande över vad som tillåts publiceras eller visas betydande. Media används för att kontrollera och styra opinionen. Sedan 2017 har flera personer dömts till fängelsestraff efter att offentligt ha förespråkat enskilda personers rättigheter.

Kommunistpartiet välkomnar ett aktivt, men inte oberoende, civilsamhälle inom områden som partiet självt prioriterar högt. Förespråkande av till exempel politiska rättigheter är i regel förbjudet. Enligt centralregeringens vitbok om mänskliga rättigheter från 2018 fanns 796 000 registrerade organisationer i landet. Samtidigt har utrymmet för det civila samhället krympt under senare år. Enligt Amnesty International förekom frihetsberövande av aktivister och människorättsförsvarare under 2017 och 2018. Offentliga påtvingade erkännanden från frihetsberövade, kinesiska och utländska personer, via tv-sändningar förekommer.

Situationen för minoriteters rättigheter i den nordvästliga regionen Xinjiang, särskilt muslimska uigurer, är mycket allvarlig och har försämrats sedan 2016. Ett stort antal människor har försatts i så kallade omskolningsläger. Rörelsefriheten för personer som tillhör vissa minoritetsgrupper är begränsad för resor både inom och utanför Kina. Enligt regeringsföreträdare syftar politiken till att bekämpa extremism och terrorism med förebyggande insatser mot individer. Enligt lokala bestämmelser ska arbetet ske genom ”ideologisk utbildning” och
”beteendekorrigering”. Oproportionerligt hårda straff för brott mot nationell säkerhet fortsätter att vara vanligare i fall som rör minoriteter och urfolk, särskilt i Xinjiang och Tibet, än i övriga Kina. Inskränkningar vad gäller utbildning, religion och rörelsefrihet är särskilt förekommande i samma regioner.

Antalet personer som avrättas varje år är fortfarande en statshemlighet. Enligt Amnesty International avrättade Kina flest personer i världen 2017. Enligt Dui Hua Foundation rör det sig om uppskattningsvis cirka 2 000 personer. Dödsstraffet finns på straffskalan för 46 olika brott.

Kinas ekonomiska utveckling har under de senaste årtiondena möjliggjort förbättrad levnadsstandard, bland annat vad gäller hälsa, utbildning och social trygghet, för flera hundra miljoner människor. Enligt officiella källor levde emellertid över 30 miljoner människor i Kina under den nationella gränsen för extrem fattigdom år 2018. Regeringens målsättning är att hela befolkningen ska befinna sig över fattigdomsgränsen till år 2020.

Våld i hemmet är alltjämt ett utbrett problem. Enligt officiella källor har omkring 30 procent av gifta kvinnor i Kina utsatts för våld i nära relation. Genomförandet av lagstiftningen mot våld i hemmet från 2016 har varit ofullständig. Trots att kinesiska par tillåts att skaffa två barn finns åtgärder som böter, graviditetskontroll, tvångsabort och tvångssterilisering kvar i fall av brott mot den så kallade familjeplaneringspolitiken.

Levnadsförhållandena för de omkring 286 miljoner inhemska migrantarbetarna och deras barn är eftersatta med bristande tillgång till bland annat hälsovård och utbildning. Vissa reformer har gjorts av Kinas folkbokföringssystem, vilket inneburit förbättrad tillgång till olika samhällstjänster som exempelvis hälsovård. Stora utmaningar kvarstår dock.

Omfattande miljöförstöring påverkar kinesiska medborgares hälsa och levnadsstandard. Åtgärder har vidtagits för att förbättra situationen. Sedan 2016 fästs större fokus vid miljöfrågorna än tidigare.