Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Honduras

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Honduras samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

• Honduras - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2015-2016 (pdf 281 kB)

Det honduranska samhället präglas av en strukturell ekonomisk och social ojämlikhet som medför brister för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den organiserade brottsligheten har stort inflytande över politiken och rättssystemet. Våldsnivåerna är höga liksom straffriheten. Trots en nedgång de senaste åren är mordfrekvensen den tredje högsta i Latinamerika. Den generella straffriheten för mord uppskattas vara 97 procent. De höga våldsnivåerna leder till att tusentals människor flyr från och inom landet, bland dem kvinnor och barn. Särskilt utsatta är HBTQ-personer och miljö- och landaktivister. Straffriheten för hot och attacker mot människorättsförsvarare är hög.

Efter statskuppen år 2009 har Honduras haft en negativ demokratisk utveckling. Den nuvarande presidenten Hernández fick makten år 2013 efter ett val som präglades av våldsamheter. Representationen av kvinnor och urfolk är låg inom de demokratiska institutionerna. Militären har stort inflytande över politiken och används för att utföra polisiära uppgifter i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Rättsväsendet ska enligt författningen vara självständigt och oberoende. I praktiken är det dock delvis politiserat. Utnämningsprocesserna av domare kritiseras för att vara politiskt motiverade och det finns en stor misstro mot rättsväsendet till följd av utbredd korruption, ett ineffektivt vittnesskyddsprogram och bristfällig bevisföring från åklagarsidan vid rättegångar.

Yttrande-, press- och informationsfrihet är konstitutionellt skyddade i Honduras men hot, trakasserier och mord på journalister begränsar dessa friheter i praktiken. Honduras klassas som ett av de farligaste länderna i världen för journalister att verka i och ett av de farligaste i Latinamerika för människorättsförsvarare. Mellan 2003-2014 mördades 50 journalister. Straffriheten för dessa mord är hög. Lagar om förtal och förolämpningar har skärpts vilket begränsar yttrandefriheten och hindrar journalister och människorättsförsvarare från att kritisera makthavare och tjänstemän.

Situationen i landets fängelser är mycket allvarlig med en hög grad av överbeläggning, våld och bristande sanitära förhållanden. Häktningstiderna överskrider de lagstadgade begränsningarna och häktade förvaras tillsammans med redan dömda.

Urfolken utsätts för en systematisk diskriminering gällande bland annat rätten till utbildning, hälsa och tillgång till rättssystemet. I särskilt hög grad kränks urfolks land- och markrättigheter och aktivister som arbetar med dessa frågor är mycket utsatta.