Pressmeddelande från Kulturdepartementet, Utbildningsdepartementet

Regeringen tillsätter en utredning om lärosätenas organisationsform

Publicerad 16 januari 2026

I många länder ökar hoten mot demokratin och lärosätenas roll som kritisk och reflekterande kraft. Under de senaste åren har diskussionen om institutionell autonomi och lärosätenas organisationsform blivit aktuell även i Sverige. Nu ger regeringen en utredare i uppdrag att föreslå en mer ändamålsenlig organisationsform för statliga universitet och högskolor.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 16 januari 2026 om utredning om lärosätenas organisationsform (pdf 257 kB)

I Sverige är majoriteten av lärosätena statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen, men internationellt sett är myndighetsformen ovanlig. Lärosätena har ett samhällsuppdrag och staten står för en stor del av finansieringen. För att säkerställa att medel används effektivt och att verksamheten håller hög kvalitet kan staten ställa vissa krav på verksamheten. Samtidigt behöver den akademiska friheten värnas och stärkas.

– Den akademiska friheten utmanas just nu runt om i världen. Regeringen vill säkerställa att svenska universitet och högskolor kan upprätthålla sin särskilda roll. Självbestämmandet behöver samtidigt balanseras mot statens behov av styrning. Därför tillsätter regeringen nu en utredning om lärosätenas organisationsform, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.

Utredningen ska se över organisationsformen för statliga universitet och högskolor och ta fram två olika lösningsmodeller. Som första lösningsmodell ska utredaren lämna förslag på hur en alternativ organisationsform för statliga universitet och högskolor kan utformas för att förbättra deras förutsättningar att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet. I uppdraget ingår bland annat att föreslå hur organisationsformen ska vara uppbyggd i fråga om rättslig status och förhållande till staten, samt studenters rättigheter och anställdas rättsställning.

För att ge regeringen ett brett beredningsunderlag ska utredaren som andra lösningsmodell lämna förslag på förändringar som kan genomföras för att öka ändamålsenligheten i lärosätenas arbete inom ramen för dagens myndighetsform. Förslagen ska bland annat gälla lärosätenas möjligheter att ingå nationella och internationella avtal samt deras möjligheter att ta emot donationer och gåvor.

– Den akademiska friheten är en grundsten i vår demokrati. Att vi värnar den är en förutsättning för det öppna, offentliga samtalet där högskolor och universitet har en viktig roll att spela, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

I arbetet ska utredaren särskilt beakta lärosätenas behov av ekonomisk och administrativ handlingsfrihet och institutionell autonomi samt statens behov av kontroll, styrning och uppföljning av sina medel. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i tidigare utredningar på området och grundas i en analys av för- och nackdelar med nuvarande organisationsform.

Till särskild utredare utses Kerstin Jacobsson, universitetsdirektör vid Kungl. Tekniska högskolan.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027.