Pressmeddelande från Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet

Bättre förutsättningar för studiero och tidigt stöd till elever i skolan

Publicerad 28 januari 2026

Regeringen genomför de största reformerna på skolans område på 30 år och avser bland annat att föreslå ändringar i skollagen för att ge bättre förutsättningar för trygghet och studiero, ett mobilförbud i grundskolan och att alla elever som behöver stöd ska få det tidigare.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 28 januari 2026 om trygghet och studiero i skolan (pdf 180 kB)

Förebyggande arbete och disciplinära åtgärder

Det behövs en kulturförflyttning i skolan. Skolan måste kunna agera kraftfullt gentemot elever som kränker, hotar, använder våld eller agerar störande. Både för elevens egen skull och för andra elevers bästa. Det behöver vara tydligt vilka konsekvenser som följer om någon bryter mot reglerna.

Regeringen föreslår därför flera ändringar i skollagen, bland annat förtydligas huvudmannens och rektorns ansvar för trygghet och studiero. Regeringen föreslår också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser om en elev bryter mot reglerna. Dessutom ska det tas fram ett förväntansdokument som tydliggör skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare. Det ska även bli möjligt att omplacera elever under längre tid, fler elever ska kunna placeras på akutskolor och det ska bli möjligt med fler och längre avstängningar i grundskolan. Dessutom föreslås en ny disciplinär åtgärd som innebär att en elev i vissa fall kan nekas tillträde till skolenheten. Utvisning ur klassrummet och kvarsittning ska inte behöva dokumenteras.

Mobilförbud under hela skoldagen

Studier visar att svenska elever blir distraherade av digitala verktyg i klassrummet i större utsträckning än elever i OECD i genomsnitt. Regeringen föreslår därför ett mobilförbud under hela skoldagen i grundskolan och motsvarande skolformer, samt fritidshemmet. Det kan leda till minskade distraktioner och därmed en ökad studiero.

Stöd ska sättas in tidigt

Att rätt stödinsatser sätts in tidigt är avgörande för att många elever ska kunna nå utbildningens mål. Det kan exempelvis handla om extra färdighetsträning – enskilt eller i en mindre undervisningsgrupp.

Regeringen föreslår att stödundervisning ska införas i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik från hösten 2028, för att förbättra stödet i skolan. Regeringen förslår också att obligatoriska standardiserade tester ska införas för att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser, däribland stödundervisning. Elevers behov av särskilt stöd ska utredas tidigare och regeringen föreslår att det ska bli enklare att ge särskilt stöd i en mindre undervisningsgrupp eller enskilt för att stödinsatserna ska möta elevens behov.

Regeringen föreslår också att stöd i form av extra anpassningar och garantin för tidiga stödinsatser avskaffas.

– Skolan ska vara en trygg plats för lärande, inte en arena för stök, hot eller digitala distraktioner. Nu ser vi till att de svenska klassrummen kan präglas av studiero och att alla elever i behov av det får stödinsatser som gör skillnad. Det skapar bättre förutsättningar för både elever och lärare att lyckas. Med de här reformerna tar vi ett helhetsgrepp: vi stärker ordningen, gör skolan mobilfri och ser till att elever som behöver stöd får det tidigt och tydligt, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

– Barn i skolan som har behov av och rätt till stöd måste också få det. Men i dag finns regler som i praktiken riskerar att motverka elevers möjligheter att få ett effektivt stöd. De här förändringarna i skollagen är viktiga för att elever som har rätt till särskilt stöd och elever som behöver stöd i mindre undervisningsgrupper också ska få det, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

– Vi vet att tidiga insatser gör skillnad. Varje termin som går utan stöd ökar risken för att eleven tappar motivation, självkänsla och framtidstro. Men när stödet sätts in i tid kan vi vända utvecklingen, därför är de här förändringarna i skollagen viktiga, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Skolan ska vara en plats där både elever och skolpersonal ska känna sig trygga. Det är därför bra att vi nu, förutom andra disciplinära åtgärder, också inför en möjlighet att kunna neka elever som utgör en allvarlig fara tillträde till skolan. Skolan ska vara en plats fri från våldsrelaterad brottslighet, såsom till exempel innehav av vapen, misshandel, sexualbrott eller andra allvarliga våldsbrott. Den som ägnar sig åt sådan allvarlig kriminalitet ska hållas borta från skolan. Elevernas säkerhet måste alltid komma först, säger Sverigedemokraternas utbildningspolitiske talesperson Patrick Reslow.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.