Pressmeddelande från Kulturdepartementet

Proposition om public service 2026–2033 beslutad

Publicerad 22 maj 2025

Regeringen har i dag beslutat om propositionen En lag om public service och riktlinjer för verksamheten. I propositionen anges ramar för public service och medelstilldelningen under åren 2026–2033. Ett fortsatt brett formulerat innehållsuppdrag föreslås.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 22 maj om En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 (pdf 134 kB)

Propositionen som nu överlämnas till riksdagen är baserad på de förslag som den parlamentariska public service-kommittén lämnade till regeringen 2024. I mars 2025 fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss om public service utifrån kommitténs förslag. Regeringen har nu beslutat om en proposition som kommer att överlämnas till riksdagen. 

– Regeringens förslag till lag om public service och förslagen om villkoren för nästa uppdragsperiod, inklusive medelstilldelningen, följer de förslag som lämnats av kommittén. Verksamheternas oberoende och integritet värnas och beslutet kommer att leda till kontinuitet och tydlighet för public service, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

– Public service har en etablerad roll i Sverige och med det nya lagförslaget baserat på kommitténs förslag finns förutsättningar för en tydligare och skarpare verksamhet framgent, säger Roland Utbult, kulturpolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

– Oberoende public service har en viktig roll i svensk demokrati. Genom förslaget säkras långsiktig och stabil finansiering, fortsatt oberoende och ett fortsatt brett utbud, säger Malin Danielsson, vice ordförande i kulturutskottet, Liberalerna. 

– För Sverigedemokraterna har det varit centralt att säkerställa att public service präglas av opartiskhet, balans och återhållsamhet. Med detta förslag tar vi viktiga steg mot ett mer ansvarsfullt och teknikneutralt public service, där medborgarnas förtroende står i centrum, säger Alexander Christiansson, kulturpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

En av förändringarna är att villkoren för public service blir teknikneutrala och kommer att omfatta allt innehåll från public service, oavsett hur det distribueras, samt att möjligheten att granska innehåll utökas.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Ramarna för verksamheten

I propositionen föreslås ramarna för verksamheten 2026–2033. Ett tydligare fokus på public service-företagens kärnverksamhet, som är att producera, sända och tillhandahålla ljud och rörlig bild, förordas. För att värna mångfalden på mediemarknaden, ska företagen ta hänsyn till kvalitativa nyhetsmediers konkurrensförutsättningar.

Public service-företagen ska fortsätta att sända i marknätet. Deras sändningar via marknätet bör även under kommande uppdragsperiod nå minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen. Det införs däremot flexibilitet i kravet på antal kanaler.

Innehållsuppdraget

Ett fortsatt brett formulerat innehållsuppdrag föreslås. Public service är en kollektiv nyttighet som har ett demokratiskt värde för samhället. Detta betyder att verksamheten bör rikta sig till hela befolkningen och vara en angelägenhet för alla. Även den som inte tar del av utbudet från public service bör ha en nytta av att verksamheten finns och fungerar.  Det gäller inte minst vid krissituationer.

Samtidigt verkar public service-företagen på en konkurrensutsatt mediemarknad. Det medför ett särskilt ansvar för de områden som de kommersiella aktörerna inte täcker. Ett brett uppdrag betyder inte att alla ska tycka om eller vilja ta del av det som erbjuds, inte heller att maximera antalet tittare. Folkbildning är en central del av innehållsuppdraget och programutbudet ska präglas av folkbildningsambitioner. 

Förslag lämnas också om public serviceansvar för det svenska språket, produktionsmarknaden och för den svenska filmen. Språkvårdsfrågor ska särskilt beaktas i verksamheten och public service-företagens organisation för inköp och beställning av extern produktion ska präglas av tydlighet och framförhållning.

Det så kallade speglingsuppdraget ändras. Programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och hela befolkningen och ambitionen med förändringen är att minska detaljregleringen av uppdraget – och därmed förenkla företagens redovisning av hur uppdraget uppfylls. 

Medelstilldelning 2026–2033

Medelstilldelningen räknas upp med 3 procent 2026, för att därefter räknas upp med 2 procent under åren 2027–2030 och slutligen med 1 procent per år de tre sista åren 2031–2033. Förslaget innebär att företagen får långsiktiga, tydliga och stabila förutsättningar att utföra de uppdrag som föreslås och en möjlighet att kunna anpassa sina kostnader och genomföra förändringar av verksamheterna med god framförhållning. 

Genom att företagen får tydliga och stabila finansiella förutsättningar så ligger det ett stort ansvar på dem att planera sin verksamhet och hantera kostnadsökningar som till exempel beror på omvärldsförändringar eller som föranleds av investeringar i ny teknik. 

Public service-företagen förväntas under uppdragsperioden göra prioriteringar i verksamheten, arbeta med att finna möjligheter till ökad samverkan och synergier mellan verksamheterna, särskilt på regional nivå, samt tillvarata de möjligheter som teknikutvecklingen ger. Det bör kunna bidra till minskade kostnader.

Proposition En lag om public service

I propositionen föreslås att bestämmelser om public service ska samlas i en ny lag − lagen om public service. I lagen finns bestämmelser om public service-uppdraget, granskningen av program, finansieringen av uppdraget samt vissa regler om att utse styrelseledamöter och verkställande direktör i public service-företag. I propositionen lämnas också förslag på villkor för public service-uppdraget under nästa tillståndsperiod, inklusive medelstilldelningen.