Pressmeddelande från Kulturdepartementet, Utbildningsdepartementet

Regeringen tar nästa steg i att införa en tioårig grundskola – så ser förslaget ut

Publicerad 31 januari 2025

Regeringen har nu beslutat om en lagrådsremiss om att införa en tioårig grundskola. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan får eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. I lagrådsremissen framhåller regeringen vikten av att den tidiga läs- och skrivinlärning samt utvecklandet av grundläggande färdigheter i matematik ges mer utrymme.

– Nu tar vi ett ytterligare steg för att återinföra en stark kunskapsskola i Sverige genom att göra grundskolan tioårig. Det kommer innebära att alla sexåringar redan från skolstart får en mer strukturerad och lärarledd   undervisning, som kommer fokusera mer på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna, säger skolminister Lotta Edholm.

Regeringen föreslår att en tioårig grundskola införs hösten 2028.

Så ser förslaget till en tioårig grundskola ut

Förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en integrerad del av grundskolan, där årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Därmed upphör förskoleklassen som skolform och grundskolan förlängs med ett år. Motsvarande ändring görs i anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Undervisningen i nya årskurs 1 ska ske utifrån grundskolans ämnen och kursplaner. Det ger en mer strukturerad undervisning och ett stärkt fokus på tidig läs- och skrivinlärning samt grundläggande färdigheter i matematik. Samtidigt bör utbildningen givetvis vara anpassad efter elevernas ålder. Införandet av en tioårig grundskola leder också till färre övergångar mellan skolformer för eleverna, vilket annars kan vara ett hinder för en kontinuerlig progression i deras lärande.

Med en tioårig grundskola får alla elever en mer likvärdig utbildning. I dag varierar pedagogiken stort mellan olika förskoleklasser i landet. I vissa förskoleklasser liknar undervisningen den i grundskolan, och i andra fall präglas den mer av förskolans arbetssätt och metoder.

Reformen innebär också att elever med en intellektuell funktionsnedsättning som går i anpassade grundskolan får en sammanhållen väg genom skolsystemet, till skillnad från i dag då den gruppen inte har någon egen förskoleklass.

– Det är bra att vi nu stärker likvärdigheten i skolans tidiga år i hela landet. Förskoleklassen har fungerat väl i varierande grad, men saknat en tydlig struktur. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan skapas bättre förutsättningar för att stärka de grundläggande färdigheterna i att läsa, skriva och räkna. Det gynnar kunskapsinhämtningen i senare år, säger Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

– Genom att tidigarelägga starten i grundskolan skapar vi en starkare grund för elevernas läs- och skrivinlärning. Tidig och strukturerad undervisning ger eleverna möjlighet att utveckla läs- och skrivkunnighet från en ung ålder, vilket är avgörande för att ta tillvara individens fulla potential och att stärka samhället som helhet. Att läsa och att äga språket är en grund för att vara en aktiv och informerad medborgare i en demokrati, säger kulturminister Parisa Liljestrand. 

– Vi behöver vända utvecklingen i svensk skola med sjunkande kunskapsresultat. Detta är ett viktigt steg i det arbetet. Regeringen vill ha ett starkare kunskapsfokus i skolan och genom den här förändringen kan vi skapa bättre förutsättningar för eleverna att utveckla grundläggande färdigheter, säger Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.