Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet

Nya lagar och myndighetsuppdrag på miljöområdet 2025

Publicerad 14 januari 2025

Vid årsskiftet trädde flera nya lagar och förordningar i kraft på miljöområdet och regeringen har också beslutat om myndigheternas regleringsbrev för 2025.

En modernare och mer effektiv miljöprövning

I maj överlämnade regeringen sin proposition Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Vid årsskiftet trädde de nya reglerna i kraft och innehåller ändringar som syftar till en modernare och mer effektiv miljöprövning. Förslagen förenklar även regelverket för miljöprövning genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. Ändringarna innebär bland annat följande:

• Ändringstillstånd ska kunna användas i större utsträckning än i dag.
• Giltighetstiden för tillstånd ska kunna förlängas upp till tre år, vilket kan ge tillståndshavaren mer tid att avsluta verksamheten eller ansöka om ett nytt tillstånd.
• Länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet utvecklas, till exempel genom att det införs ett krav på att länsstyrelsen skriftligen ska redovisa sin bedömning av vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla för att ligga till grund för den fortsatta miljöbedöm­ningen.
• Antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara partsmyndighet. De frågor som Kammarkollegiet driver bevakas även av Havs- och vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket.
• Fler muntliga förberedelser ska hållas och användningen av tidsplaner för målens handläggning ska öka.
• Fler mål ska få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ökar.

De nya reglerna gäller från och med den 1 januari 2025.

Miljöprövningen ska bli mer förutsebar och mer effektiv

Vid årsskiftet trädde även ändringar i kraft i ett flertal förordningar. Det innebär bland annat följande:

• Gränsen mellan tillstånds- och anmälningsplikt för ändringar av verksamheter tydliggörs.
• Krav på bedömning av om vissa verksamheter eller åtgärder kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, bland annat genom att bedömningen ska göras för fler verksamheter som behandlar avfall och ändring av vilka som alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Färre verksamheter ska alltid anses medföra betydande miljöpåverkan, till exempel ska inte längre några fiskodlingar alltid anses medföra betydande miljöpåverkan.
• Tillståndsplikten för täkter över 25 hektar ska inte bara gälla berg utan även naturgrus eller andra jordarter.
• Det förtydligas att miljöprövningsdelegationen och inte länsstyrelsen ska pröva ett ärende när ärendet läggs ihop med ett ärende som ska prövas av miljöprövningsdelegationen.

De nya reglerna gäller från och med den 1 januari 2025.

Krav på utsortering och separat insamling av textilavfall

Från årsskiftet gäller nya krav på utsortering och separat insamling av textilavfall. Syftet är att mer textilier ska återanvändas och återvinnas. Den som har textilavfall ska sortera ut och förvara det skilt från annat avfall och den som samlar in textilavfallet ska göra det separat.

Det textilavfall som omfattas är kläder av textil, hemtextil, inredningstextil, väskor av textil och accessoarer av textil. När det gäller kommunalt avfall, till exempel avfall från hushåll, ansvarar kommunerna för insamlingen. Kommunerna får bestämma på vilket sätt insamlingen ska ske.

De nya reglerna i avfallsförordningen (2020:614) gäller från och med den 1 januari 2025.

Uppdrag om åtgärder för hav och vatten

Regeringen har inför 2025 stärkt Havs- och vattenmyndighetens förvaltningsanslag, särskilt utifrån behovet av en stärkt verksamhet kring effektiv miljöprövning och vattenförvaltning samt fiskerikontroll. Myndighetens regleringsbrev för 2025 innehåller ett stort antal uppdrag som bidrar till genomförandet av regeringens havsmiljöproposition.

Havs- och vattenmyndigheten får bland annat i uppdrag att:

• Stärka skyddet av marina områden för att skydda den biologiska mångfalden i svenska hav.
• Minska övergödningen.
• Utveckla samverkan för en effektiv vattenförvaltning.
• Inleda arbetet med att flytta ut trålgränsen i hela Östersjön.
• Revidera sälförvaltningsplanerna.
• Stärka och integrera kustförvaltningen

Naturvårdsverket ska hindra miljöskadlig påverkan

Naturvårdsverket är beredskapsmyndighet med särskilt ansvar för avlopp och avfallshantering. Regeringen har inför 2025 stärkt Naturvårdsverkets förvaltningsanslag, särskilt utifrån behovet av ett stärkt civilt försvar och övriga åtgärder inom myndighetens ansvarsområden.

Naturvårdsverket får bland annat i uppdrag att

• Ge förslag till hur EU:s reviderade avloppsvattendirektiv kan genomföras. Det nya EU-direktiv om avloppsvatten sätter nya krav på rening av avloppsvatten. Det kan få stor påverkan på svenska reningsverk.
• Utveckla investeringsprogram för ökad förmåga att hantera avlopp och avfall inom beredskapssektorn för livsmedelsförsörjning och dricksvatten. Att kunna upprätthålla en fungerande sanitär situation är centralt vid höjd beredskap och ytterst krig.
• Genomföra konkreta åtgärder för ett stärkt civilt försvar inom avlopps- och avfallsområdet. I uppdraget ingår att utveckla myndighetens samverkan med kommuner och regioner öka förmågan till fungerande avfalls- och avloppshantering.
• Fortsatt arbete med att utveckla och stärka den nationella samordningen av och tillsynsvägledning om hantering av PFAS-förorenade områden för att driva arbetet framåt. I detta arbete ingår att utveckla kartläggningen av sådana områden samt lämna förslag på hur PFAS-förorenade områden kan hanteras på ett samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiv sätt.
• Samarbeta med Havs- och vattenmyndigheten och andra myndigheter i att skapa förutsättningar för att nå de inom Helcom överenskomna utsläppsnivåerna med fokus på att minska tillförseln av näringsämnen för Egentliga Östersjön.

Ökad ambition för vandringsleder i Jämtland och övriga fjällän

Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med Länsstyrelserna i Jämtlands, Dalarnas, Västerbottens och Norrbottens län arbeta för en utveckling gällande vandringslederna i fjällen. Arbetet ska bland annat innebära en ökad ambition kring skötsel, besöksförvaltning och säkerhetsanordningar i syfte att skapa god tillgänglighet och ett aktivt friluftsliv, även för de mindre vana besökarna, och därigenom kostnadseffektivt bidra till en hållbar regional utveckling och de folkhälsopolitiska målen. Naturvårdsverket ska i arbetet inhämta synpunkter från friluftsorganisationerna.

En första redovisning av hur myndigheterna avser att lägga upp arbetet inom uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet senast den 31 mars 2025. Uppdraget ska därefter redovisas årligen.