Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet, Statsrådsberedningen, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Regeringen ger rapporterings- och analysuppdrag om gynnsam referensareal för art- och habitatdirektivets naturtyper

Publicerad 20 december 2024

Vart sjätte år rapporterar Sverige bevarandestatusen för naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv. Nu har regeringen tagit beslut om kommande rapportering som ska ske under 2025. Samtidigt ger regeringen berörda myndigheter i uppdrag att göra ytterligare analyser för de skogliga naturtyperna och gräsmarkerna som är beroende av hävd genom bete eller slåtter.

Inför den kommande EU-rapporteringen enligt art- och habitatdirektivet 2025 har Naturvårdsverket haft i uppdrag att tillsammans med Jordbruks­verket, Skogsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten se över gynnsam referensareal för naturtyperna som är utpekade i direktivet. Uppdraget slutredovisades den 28 mars 2024.

I augusti 2024 trädde den nya EU-förordningen om restaurering av natur i kraft. Enligt förordningen ska EU:s medlemsstater bland annat genomföra de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att återetablera utpekade naturtyper i syfte att uppnå gynnsam referensareal för naturtyperna.

Nu har regeringen tagit ställning till hur Sverige år 2025 ska rapportera gynnsam referensareal för naturtyperna enligt art- och habitatdirektivet. Bedömningarna av gynnsam referensareal får genom förordningen om restaurering av natur och ovan nämnda åtgärdskrav en större praktisk betydelse än tidigare. Därför får Naturvårdsverket i uppdrag att göra en återhållsam rapportering 2025. För hävdade gräsmarker ska gynnsam referensareal rapporteras som okänd för alla livsmiljötyper där nuvarande areal inte bedöms motsvara gynnsam referensareal. För skogliga naturtyper ska de arealer rapporteras in, som bedömdes finnas då art- och habitatdirektivet trädde i kraft i Sverige, det vill säga år 1995.

Naturvårdsverket får samtidigt i uppdrag att i samarbete med Jordbruksverket kvalitetssäkra metoden och modellen för framtida bedömning av gynnsam referensareal för de hävdade gräsmarkerna. Naturvårdsverket ska även se över de nationella naturtypsvisa vägledningar för två arealmässigt stora skogliga naturtyper i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och Skogsstyrelsen. I uppdraget ingår att göra fördjupade analyser och ta fram förslag till reviderad gynnsam referensareal för skogliga naturtyper. 

– Naturvårdsverket är en av våra viktigaste myndigheter, och ska vara pådrivande och samlande i arbetet för miljön och klimatet. Naturvårdsverket har ett tungt ansvar för att våra naturresurser förvaltas hållbart, även ur sociala och ekonomiska perspektiv. Bioekonomin är avgörande för Sverige. Utan naturen har vi ingenting, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. 

– Sverige har länge avvikit från hur övriga EU-medlemsstater rapporterar sina referensarealer. Nu ändrar vi på det och anpassar rapporteringen på ett sätt som både värnar miljön och skapar förutsättningar att bedriva ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk i Sverige, säger EU-minister Jessica Rosencrantz.

– För skogliga naturtyper ska den faktiska arealen vid Sveriges EU-inträde år 1995 rapporteras. Regeringen värnar svensk konkurrenskraft. Nu gör vi ett omtag i den så kallade artikel 17-rapportering och med beaktande av även nya EU-regler som ger oss rådrum för vidare analyser och arbete för ökad jämförbarhet med övriga medlemsstater. Syftet med uppdragen är att bidra till förbättrad svensk konkurrenskraft och minskad regelbörda, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

Naturvårdsverket har ansvar för en stor del av Sveriges internationella rapportering på miljöområdet. I och med de uppdrag som regeringen nu beslutat om kan myndigheten fortsätta sina förberedelser inför kommande rapportering enligt art- och habitatdirektivet.

Om gynnsam referensareal

Vart sjätte år ska alla EU:s medlemsstater rapportera bevarandestatus för de arter och naturtyper som pekas ut i EU:s art- och habitatdirektiv. Nästa rapportering ska ske under 2025. Rapporteringen styrs av artikel 17 i direktivet. Bedömningen av en naturtyps bevarandestatus görs utifrån en rad olika parametrar där en är naturtypens gynnsamma referensareal. Sammanfattningsvis beskriver gynnsam referensareal ett läge då naturtypen har en tillräckligt stor areal för att säkra dess långsiktiga livskraft.