Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Ökade möjligheter att använda biometri i brottsbekämpningen

Publicerad 08 juli 2024

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om utökade möjligheter att använda biometri som ett verktyg i brottsbekämpningen. Syftet med förslagen är att fler personer som misstänks för brott ska kunna identifieras med hjälp av fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om individuella kännetecken.

– Fingeravtryck, dna, fotografier och annan biometrisk information är mycket betydelsefulla i det brottsbekämpande arbetet eftersom det ökar möjligheterna att identifiera personer som har begått ett brott. Betydelsen av den här typen av teknisk bevisning ökar ytterligare när vittnen och brottsoffer inte vill medverka i brottsutredningar, något som tyvärr förekommer alltför ofta. Förslagen som regeringen nu har beslutat om kommer kraftigt öka polisens möjligheter att använda biometri som ett verktyg i brottsbekämpningen, samtidigt som enskildas integritet värnas. Steg för steg gör vi det svårare för de kriminella, och tryggare och friare för alla hederliga medborgare, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Regeringens förslag innebär bland annat att biometriska underlag – till exempel fingeravtryck och dna-prov – kommer tas från misstänkta och dömda personer i högre utsträckning än i dag.

För att utreda viss allvarlig brottslighet föreslås också att polisen under vissa förutsättningar ska få tillgång till Migrationsverkets register för att göra automatiserade biometriska jämförelser av fingeravtryck och ansiktsbilder av misstänkta gärningspersoner. Det gör det möjligt att framöver använda fingeravtryck eller en bild av en oidentifierad gärningsman för att söka mot uppgifter i registret.

Regeringen föreslår även att dna-baserad släktforskning ska tillåtas vid förundersökning om mord och grova våldtäktsbrott. Genom den metoden lyckades polisen år 2020 lösa det så kallade dubbelmordet i Linköping som begicks år 2004. Metoden har inte använts av Polismyndigheten därefter eftersom Integritetsskyddsmyndigheten funnit att metoden innebär att personuppgifter i flera avseenden behandlas i strid med lag. Nu föreslås en reglering i lag om när metoden får användas i brottsbekämpande syfte.

Regeringen föreslår att förslagen ska träda i kraft den 1 juli 2025.