Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Utredning föreslår att tillståndskravet för kamerabevakning tas bort

Publicerad 17 april 2024

2023 års kamerabevakningsutredning har överlämnat sitt betänkande Kamerabevakning i offentlig verksamhet – lättnader och utökade möjligheter till justitieminister Gunnar Strömmer. Utredningen föreslår bland annat att tillståndskravet för kamerabevakning tas bort, till exempel för kommuner och regioner.

Ladda ner:

• Presentationsbilder vid pressträff den 15 april 2024 (pdf 115 kB)

Arkiverade filmer

Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter finns de tillgängliga i Regeringskansliets arkiv. Pressträffar och filmer som är äldre än tre år levereras till Riksarkivet. Merparten av Regeringskansliets filmer finns också tillgängliga på myndighetens Youtube-kanal.

• Regeringskansliets Youtubekanal
• Regeringskansliets arkiv
• Riksarkivets webbplats

Utredningen har genomfört en kartläggning som visar att kommuner, regioner och andra myndigheter som utför en uppgift av allmänt intresse behöver lättnader i form av förenklade regler vid kamerabevakning. Detsamma gäller de brottsbekämpande myndigheterna som har behov av utökade möjligheter till kamerabevakning.

– Kamerabevakning är en betydelsefull trygghetsskapande åtgärd. Både för att kunna förhindra och förebygga skjutningar och sprängningar, men också för att hitta, gripa och lagföra skyldiga. För medborgarnas trygghet är det angeläget att kommuner, regioner och brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att kamerabevaka. Därför välkomnar jag den här viktiga utredningen som innehåller flera förslag som stärker arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten, säger justitieminister Gunnar Strömmer.  

Utredningen föreslår bland annat att tillståndskravet ska avskaffas helt för alla som i dag omfattas av det, till exempel kommuner, regioner och statliga myndigheter. Enligt förslagen ska kamera­bevakning få bedrivas om det är nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning. För en sådan bevakning ska det finnas en dokumenterad intresseavvägning oavsett om bevakning sker på en plats dit allmänheten har tillträde eller inte, vilket är en skillnad i förhållande till dagens regler. Den som bevakar ska även skriva en förteckning över pågående bevakning som på begäran ska lämnas till tillsynsmyndigheten.

En särskild intresseavvägning ska göras för kamerabevakning i brottsbekämpande verksamhet. Förändringen innebär att myndigheter kan göra en mer långsiktig bedömning av behovet av bevakning på en viss plats och att bevakningsintresset kan väga tyngre på fler platser än enligt den intresseavvägning som krävs i dag.

Utredningen föreslår även utvidgade och nya undantag från att göra intresseavvägningen, upplysningskravet och rätten till information i brottsbekämpande verksamhet. Polismyndigheten föreslås exempelvis kunna kamerabevaka med hjälp av drönare i vissa fall och från civila fordon utan att upplysa och informera om bevakningen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.