Nu stärks skyddet för polisanställda i främsta ledet mot den organiserade brottsligheten
Publicerad
Regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss med förslag som stärker skyddet för de polisanställda som arbetar i den yttersta skärningspunkten mot den organiserade brottsligheten. Förslagen innebär att anställda vid Polismyndigheten i vissa fall ska kunna använda en annan uppgift än sitt namn i beslut och andra handlingar.
Av flera undersökningar framgår att Polismyndighetens anställda i hög grad utsätts för våld, hot och trakasserier. Den ökade risken gäller i synnerhet de anställda inom Polismyndigheten som arbetar mot den organiserade brottsligheten.
–Vi kan aldrig acceptera att polisanställda som gör sitt yttersta i kampen mot den organiserade brottsligheten utsätts för våld, hot eller trakasserier. För att Polismyndigheten ska kunna fortsätta med sitt intensiva brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete och fortsätta sätta hårt tryck mot de kriminella gängen måste vi stärka skyddet för myndighetens verksamhet och de polisanställda, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Enligt förslagen i lagrådsremissen ska Polismyndigheten få besluta att en anställd ska få använda en annan uppgift än sitt namn i vissa ärenden. Det gäller ärenden som rör en person som kan antas tillhöra eller verka för en organisation eller grupp där brottslig verksamhet av allvarlig eller omfattande karaktär utövas. Dessutom ska det finnas en påtaglig risk för att den anställde eller någon närstående till denne utsätts för hot eller våld. Vidare föreslås att sekretess som huvudregel ska gälla för uppgifter som kan bidra till upplysning om identiteten på den anställde vid Polismyndigheten.
För att möjliggöra en utvärdering av regelverket föreslås att bestämmelserna tidsbegränsas till att gälla i fem år. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 30 april 2024.