Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet

Historisk överenskommelse på COP28

Publicerad 13 december 2023

Idag den 13 december avslutades förhandlingarna på FN:s klimatmöte COP28 i Dubai, Förenade Arabemiraten. Mötet ledde fram till en överenskommelse som kan innebära "början till slutet" för fossila bränslen.

– ­Det är första gången alla världens länder är överens om att ställa om från fossila bränslen. Det kommer få en avgörande betydelse för världens klimatomställning och för att ta oss bort från ett globalt fossilberoende, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.  

Mötet utgjorde kulmen på den första utvärderingen av medlemsländernas samlade åtgärder för att möta Parisavtalets mål, den så kallade globala översynen (Global Stocktake, GST). Det resulterade i en överenskommelse om hur det globala samfundet ska stärka arbetet för att minska utsläppen och ställa om från fossila bränslen, samt öka klimatanpassningsförmågan och ställa om finansiella flöden. Baserat på den globala översynen ska världens länder, inför COP30, ta fram nya nationella planer (så kallade NDC:s, Nationally Determined Contributions).

– Detta avtal är ett historiskt steg framåt och i rätt riktning. Vi hade självklart gärna sett ett ännu mer ambitiöst avtal och ännu skarpare formuleringar. Men det är nu tydligt att det fossila tillhör gårdagen och inte kommer att vara en del av morgondagen., säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.  

Redan under mötets första dag togs ett beslut om en ny fond för att hjälpa sårbara utvecklingsländer att hantera klimatrelaterade skador och förluster. En fond på detta tema är något som flera utvecklingsländer, och i synnerhet ö-nationer, har efterfrågat under många år. Beslutet var en positiv start på mötet som stärkte allianser.

– Samarbetet mellan EU-länderna och inom våra allianser med ambitiösa och sårbara länder har under detta klimattoppmöte varit starkare och mer sammansvetsat än någonsin, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.  

Mötet beslutade även om ett arbetsprogram om rättvis omställning. Programmet ska främja att klimatomställningen sker på ett sätt som också kan öka välstånd och säkra hänsyn till arbetstagares rättigheter. COP28 enades också om ett ramverk för att stärka arbetet med att nå Parisavtalets globala anpassningsmål. Ramverket innehåller, bland annat, en målsättning om att alla länder ska ha en klimat- och sårbarhetsanalys klar till 2030.

En annan viktig fråga var stöd för att hjälpa fattigare länder att minska utsläppen och hantera klimatförändringarna.  

Inför COP28 fattade Sverige beslut om ökat stöd till klimatanpassning i utvecklingsländerna via två globala klimatfonder och ett nytt stöd till FN.

Sverige kommer via Sida att bidra med ett nytt stöd på 60 miljoner kronor till ett initiativ från FN som kallas ”Early Warning for All”. Syftet är att stödja uppbyggnaden av varningssystem mot extremväder och klimatrelaterade katastrofer. 

Sverige ökar även stödet till Anpassningsfonden med 100 miljoner kronor för 2023, till sammanlagt 230 miljoner kronor. Fonden fokuserar på utvecklingsländer särskilt utsatta för klimatförändringar.

Sverige bidrar också till Fonden för de minst utvecklade länderna (LDCF) med totalt 230 miljoner kronor (ett tillskott med 100 miljoner kronor i år). Fonden omfattar stöd till på jordbruk, tryggad livsmedelsförsörjning, hälsa, tillgång till vatten och naturbaserade lösningar.