Sveriges grundlagar
Grundlagarna står över alla andra lagar. Ingen annan lag får strida mot grundlagarna.
Grundlagarna kan inte heller ändras lika lätt som andra lagar. En ändring av en grundlag kräver att riksdagen fattar samma beslut vid två olika tillfällen. Under tiden mellan besluten ska det dessutom ha varit ett riksdagsval.
Grundlagarna handlar om vem som ska styra Sverige, om demokratin, vem som ska bli kung eller drottning, yttrandefriheten och tryckfriheten och andra friheter och rättigheter.
Sveriges grundlagar:
1974 års regeringsform innehåller grunderna för det svenska statsskicket, hur regeringen ska arbeta, vilka friheter och rättigheter det svenska folket har och hur val till riksdagen ska genomföras.
1810 års successionsordning har regler för hur den svenska tronen ärvs, det vill säga vem som ska vara kung eller drottning.
1949 års tryckfrihetsförordning innehåller bland annat bestämmelser om tryckfriheten och rätten att ta del av allmänna handlingar.
1991 års yttrandefrihetsgrundlag har regler för yttrandefriheten inom radio, tv, film och nya liknande medier.