Debattartikel från Klimat- och näringslivsdepartementet

Nu lägger vi om energiforskningen i grunden

Publicerad 20 december 2024

Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch, finansmarknadsminister Niklas Wykman, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och näringsutskottets ordförande Tobias Andersson, I Dagens Industri, den 19 november 2024.

Energiomställningen är en global fråga. Om Sverige ska fortsätta vara en ledande innovations- och kunskapsnation på energiområdet behöver vi stärka våra insatser för att möjliggöra och snabba på den teknikutveckling som behöver ske. Enligt den internationella energibyråns (IEA) statistik har de globala satsningarna på energiforskning ökat rejält de senaste åren - från 32 miljarder dollar 2015 till 44 miljarder 2022.

I Sverige har det statliga energiforskningsanslaget legat fast på i stort sett samma nivå sedan år 2010, vilket har inneburit en realminskning av anslagen. När andra länder samtidigt har växlat upp och satsat på energiforskning har Sverige riskerat att halka efter. Den utvecklingen vill regeringen förhindra genom att peka ut en ny riktning för den svenska energiforskningen.

För första gången på många år ökar därför regeringen anslagen till energiforskningen. I budgetpropositionen för år 2025 höjs anslaget till närmare 1,6 miljarder kronor för nästa år. Det innebär en ökning med 200 miljoner kronor jämfört med 2024. Stärkta resurser till forskning och innovation inom energiområdet skapar möjlighet att knyta viktig forskning till Sverige, vilket bidrar till energisystemets omställning och i förlängningen till ökat välstånd, stärkt konkurrenskraft och fler arbetstillfällen.

Regeringen har med den energipolitiska inriktningspropositionen gjort en omläggning av den svenska energipolitiken. Energiforskningen är ett viktigt energipolitiskt verktyg som kompletterar andra styrmedel och åtgärder. Energiforskningen behöver nu anpassas till den nya inriktningen och bli mer fokuserad på att bidra till de energi- och klimatpolitiska målen och den kraftigt ökade fossilfria elproduktion som krävs för att målen ska uppnås. Det behövs tydliga prioriteringar inom energiforskningen för att kunna fokusera, accelerera och leverera.

Vårt energisystem måste bli mer säkert och robust för att bland annat kunna hantera eventuella störningar i händelse av kriser, krig eller extrema väderhändelser. Det krävs också mer forskning och kunskap om energimarknadsrelaterade frågor och energiplanering för att fortsätta stödja samhällets aktörer i energiomställningen och för att klara planerings- och leveranssäkerhetsmålen. Det gäller särskilt för att stötta en effektiv utbyggnad av kärnkraften, som är nödvändig för samhällets elektrifiering.

För att snabba på energi- och klimatomställningen behövs mer forskarutbildad personal. Därför föreslås ökade satsningar på utbildning av doktorander genom kompetenscentrum och forskarskolor. De forskningsresultat och innovationer som tas fram behöver också snabbare komma ut i samhället. En viktig del i detta är möjligheterna att testa och demonstrera i en realistisk miljö, därför föreslås ökade satsningar på pilot- och demonstrationsprojekt.

Kärnkraftsforskningen har länge varit eftersatt i Sverige, den har stängts ute från finansiering och exkluderats i tidigare energiforskningspropositioner. Regeringen bedömer därför att det behöver göras substantiella avsättningar under perioden 2025–2028 till forskning och innovation inom kärnkraftsområdet för att stärka den nationella kompetensen.

De ökade anslagen ska också användas till att förstärka Energimyndighetens pågående satsningar på batteriområdet. Batterier är en nyckelteknik för elektrifieringen, både i elfordon för att fasa ut fossila bränslen i transportsektorn och som ett energilager i elsystemet för att bidra med flexibilitet och robusthet. Batterivärdekedjan behöver etableras och stärkas i Sverige och Europa för långsiktig konkurrenskraft och minskad sårbarhet. Forsknings- och innovationssatsningar på området är därmed av strategisk betydelse för Sverige.

Fossilfri vätgas kan utgöra en viktig komponent i Sveriges framtida energisystem, bland annat som insatsråvara för utfasning av fossila bränslen i industrin och för att minska utsläppen från tunga transporter. Därför behövs ytterligare insatser på detta område.

Genom de fyra samarbetspartiernas satsningar på forskning och innovation inom energiområdet, får vi snabbare fram den nya teknik och de nya lösningar som krävs för energi- och klimatomställningen. De satsningar som vi nu gör, bidrar till att lägga grunden för ett hållbart, säkert och konkurrenskraftigt Sverige i framtiden.