"Nu tar vi maffialedarnas pengar och lyxprylar"
Publicerad
Debattartikel av justitieminister Gunnar Strömmer. Expressen den 2 oktober 2024
Den organiserade brottsligheten är en av vår tids största samhällsproblem. Den innebär enorma trygghets- och integritetsförluster för de som drabbas. Samtidigt riskerar viktiga samhällsvärden att gå förlorade. Regeringens plan ligger därför fast: Vi ska slå hårt mot gängens grova våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga in i gängen.
I Sverige beräknas den kriminella ekonomin omsätta 100–150 miljarder kronor – varje år. Det är pengar som bland annat kommer från narkotikaförsäljning och omfattande bedrägerier riktade mot våra äldre och våra välfärdssystem, och som göder de kriminella nätverken. För att sätta stopp för den organiserade brottsligheten måste vi därför strypa den kriminella ekonomin.
Sedan den här regeringen tillträdde har arbetet mot den kriminella ekonomin bedrivits på bred front. Några exempel: Vi har inrättat en ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, för att förhindra välfärdsbedrägerier. Finansinspektionen har tilldelats flera uppdrag för att motverka betalningsbedrägerier, investeringsbedrägerier och penningtvätt.
Brottsbekämpningen har fått tillgång till preventiva tvångsmedel mot ekonomisk brottslighet. Och regeringen har lagt förslag på riksdagens bord som bland annat ger Bolagsverket bättre förutsättningar att sätta stopp för att bolag utnyttjas av kriminella.
Vid sidan av detta finns ett behov av verktyg som gör att brottsbekämpningen kan gå direkt på gängens ekonomiska tillgångar. För att polisen ska få ta brottsvinster eller andra tillgångar från en person krävs i dag att personen kan dömas för ett brott.
Det innebär att polisen inte kan ta tillgångar från en person som saknar laglig inkomst, men som trots det kör runt i en dyr bil, iklädd märkeskläder och med stora mängder kontanter på sig. Det vill säga, trots att det framstår som uppenbart att tillgångarna inte har förvärvats på laglig väg.
Det här är en stor brist. Därför har regeringen lagt förslaget om en ny och mer effektiv förverkandelagstiftning på riksdagens bord. Lagstiftningen innebär ett systemskifte i svensk kriminalpolitik och är den största reformen på straffrättens område sedan brottsbalken infördes för 60 år sedan.
Förslagen innebär bland annat att polis och åklagare ska kunna använda sig av en helt ny förverkandeform, självständigt förverkande. Konkret innebär det att den som har stora mängder kontanter eller lyxartiklar utan att kunna förklara varifrån de kommer kan bli av med dem, oavsett om personen är misstänkt eller dömd för ett brott.
Nytt håll
Med det här verktyget kan brottsligheten angripas från ett helt nytt håll. De kriminella nätverken är ofta organiserade som pyramider där de längst ner begår brotten, men brottsvinsterna slussas uppåt i organisationen till nätverkens toppskikt.
Eftersom toppskiktet i de kriminella nätverken typiskt sett är svåra att komma åt blir självständigt förverkande ett helt nytt strategiskt verktyg för brottsbekämpande myndigheter att komma åt dessa maffialedare.
Det ska också vara möjligt att kunna förverka egendom från barn och unga. Vi ser att den grova organiserade brottsligheten tränger allt lägre ned i åldrarna, och vi vet att barn och unga erbjuds ersättning för att begå grova våldsbrott. Att minska de ekonomiska drivkrafterna är därför en viktig åtgärd för att bryta rekryteringen till gängen.
Regeringens förslag är att reformen ska vara på plats den 8 november i år. Och när riksdagen i dag går till omröstning hoppas vi på bred uppslutning från riksdagens partier. Något annat har vi som samhälle inte råd med – brottsbekämpningen behöver fler kraftfulla verktyg för att strypa den kriminella ekonomin, och det så snart som möjligt.
Tillsammans måste vi – steg för steg – fortsätta att göra det svårare att vara kriminell i Sverige, och värna medborgarnas trygghet och säkerhet.
Gunnar Strömmer
Justitieminister
X