Artikel från Justitiedepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet

Ett år med regeringens strategier för minskad brottslighet och ökad trygghet

Publicerad 01 april 2025

I februari och mars förra året presenterade regeringen Sveriges första nationella strategi mot organiserad brottslighet samt en brottsförebyggande strategi med sociala åtgärder för att bland annat förebygga att barn och unga involveras i kriminella nätverk. Under året som gått har ett brett och aktivt arbete bedrivits i enlighet med strategiernas målsättningar.

– Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Utöver de förödande konsekvenserna för brottsoffren, och för barn som dras in i gängens garn, har denna brottslighet påtaglig inverkan på samhället i stort. Vi kan vända den allvarliga utvecklingen. Men det förutsätter att hela samhället flyttar fram positionerna rejält och på flera fronter samtidigt: Slå mot våldet. Stryper den kriminella ekonomin. Och bryter rekryteringen av barn och unga. Regeringens strategier ger en tydlig riktning för både regeringens och myndigheternas arbete, säger justitieminister Gunnar Strömmer.  

Motståndskraft och handlingskraft

Den 1 februari 2024 presenterade regeringen Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet, som är den första i sitt slag. Strategin syftar till att förstärka arbetet mot organiserad brottslighet och reducera de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Under året har en rad åtgärder vidtagits i linje med strategins fem mål, och nedan ges exempel på åtgärder som har genomförts under de fem målen.

Slå sönder den kriminella ekonomin

De kriminella drivs av pengar – för att stoppa den organiserade brottsligheten behöver därför de kriminellas finansiella resurser strypas och brottsvinster återtas. Genom den nya förverkandelagstiftningen som kom på plats i november 2024 har brottsbekämpande myndigheter fått ett nytt verktyg för att ta egendom som härrör från brottslig verksamhet. Till skillnad från tidigare kan förverkande nu beslutas även om personen inte är dömd för brott. Det innebär till exempel att om någon har stora summor kontanter, pengar på banken eller en bostadsrätt och samtidigt saknar lagliga inkomster, kan dessa tillgångar tas ifrån personen om det inte finns godtagbara förklaringar till varifrån tillgångarna kommer. 

Regeringen arbetar även aktivt för att motverka olika typer av välfärdsbrottslighet och arbetslivskriminalitet. Exempelvis trädde en ny lag i kraft den 1 juli 2024 som syftar till att mer effektivt motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och arbetslivskriminalitet genom stärkt informationsutbyte mellan myndigheter. Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet har samtidigt förstärkts med 100 miljoner kronor 2025. 

För att bekämpa bedrägerier och penningtvätt har Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket fått i uppdrag att senast den 1 april i år inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum för operativ, brottsförebyggande samverkan mellan myndigheterna och privata aktörer, till exempel banker. 

Minska kriminellas tillgång på illegala vapen och explosiva varor 

Att minska tillgången på vapen och explosiva varor är ett viktigt led i att försvåra för de kriminella nätverken att begå grova våldsbrott. Polis och åklagare har fått utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel som tillsammans med utvecklade arbetssätt bidragit till att fler grova våldsbrott förhindras och att fler brott klaras upp.

Under året har regeringen bland annat låtit en utredare se över lagen om brandfarliga och explosiva varor i ett snabbspår och föreslå ändringar i syfte att skapa en ändamålsenlig tillståndsgivning för explosiva varor samt en väl fungerande och effektiv tillsyn över tillståndspliktig verksamhet rörande explosiva varor. Målsättningen är att minska kriminellas tillgång till sprängmedel. Regeringen har också gett Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten i uppdrag att förstärka arbetet med att motverka och bekämpa sprängdåd och minska tillgången till explosiva varor i kriminella miljöer. Inom EU driver Sverige tillsammans med likasinnade länder på för en strängare EU-lagstiftning av pyroteknik.

På EU-nivå arbetar Sverige även för förstärkta åtgärder mot illegala vapen, bland annat genom att lyfta frågan om en reglering av start- och signalvapen. Vidare bereds betänkandet ”En ändamålsenlig vapenlagstiftning” i Regeringskansliet.

Samhället behöver bli mer robust mot otillåten påverkan från kriminella aktörer

Otillåten och otillbörlig påverkan är ett verktyg för den organiserade brottsligheten att ta kontroll och tillskansa sig fördelar. Det måste motverkas med samhällets fulla kraft. Under året har regeringen bland annat beslutat om en ny handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan. Handlingsplanen innehåller åtgärder på flera områden och stärker den offentliga förvaltningens motståndskraft på området. Vidare har regeringen tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av det straffrättsliga regelverket gällande korruption och tjänstefel.

Regeringen har också överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att stärka skyddet mot hot och våld för vissa förtroendevalda. En annan proposition som överlämnats innehåller förslag som syftar till att stärka skyddet för offentliganställda. Genom en utredning i ett snabbspår har regeringen även tagit emot förslag om utökade möjligheter att göra kontroller i belastnings- och misstankeregistret av personer som ska arbeta inom kommunerna.

Det måste bli svårare att fuska med identiteter och myndigheternas möjligheter att utbyta information måste förbättras

För att kunna trycka tillbaka den organiserade brottsligheten är det viktigt att få till stånd ett system med tillförlitliga identiteter som inte ska kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet. För att åstadkomma detta har regeringen beslutat om direktiv till en utredning om säkrare verifiering av identitet, som är viktig för att information om biometriuppgifter ska kunna stärka fler myndigheters arbete med identitetskontroller. Därutöver har regeringen gett tre uppdrag till sammanlagt tio myndigheter som innebär att myndigheterna ska samarbeta mer, dela och använda mer information samt stärka kompetensen i arbetet med identitetskontroller.

Möjligheterna för myndigheter och andra relevanta aktörer att utbyta information måste också förbättras. Den 1 april träder ny lagstiftning i kraft som innebär att ett antal statliga myndigheter, kommuner, regioner och skolor ska bli skyldiga att både på begäran och eget initiativ lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.

Insatser för att stoppa kriminella karriärer

Ett annat av strategins mål är att stoppa kriminella karriärer – det handlar om att motverka att barn och unga rekryteras in i kriminalitet, öka lagföringen av grova brott i kriminella miljöer samt förbättra samhällsskyddet och minska risken för återfall i brott.

Ett exempel på en åtgärd i syfte att motverka att barn och unga rekryteras in i grov brottslighet är den så kallade bob-samverkan (barn och unga i organiserad brottslighet), som inrättats runt om i landet. Ett antal myndigheter och aktörer har på regeringens uppdrag byggt upp en helt ny struktur för samverkan på lokal, regional och nationell nivå. Arbetet innebär ett mer strukturerat samarbete på lokal nivå mellan aktörer såsom polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola, så att konkreta insatser genomförs för unga personer som är eller riskerar att bli delaktiga i grov kriminalitet.

Eftersom en allt större del av rekryteringen bedrivs online har regeringen och polisen även haft dialoger med berörda plattformar för att få dem att, i enlighet med sina användarvillkor, ta ett större ansvar för att förhindra att deras tjänster används i kriminella syften. Nyligen presenterade regeringen också flera nya initiativ för att förbättra polisens förmåga att agera mot rekrytering online och förbättra möjligheterna att effektivt hantera och analysera information. Därutöver har Brottsförebyggande rådet och Totalförsvarets forskningsinstitut fått i uppdrag att öka kunskapen om hur kriminella nätverk rekryterar och påverkar barn och unga i digitala miljöer samt föreslå åtgärder.

För att stoppa nyrekryteringen och socialiseringen in i kriminella nätverk krävs tidiga insatser, kunskapsbaserade metoder och samverkan. Det är frågor som står i fokus för regeringens brottsförebyggande strategi Barriärer mot brott – en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet, som kompletterar regeringens strategi mot organiserad brottslighet och fördjupar inriktningen av arbetet med att bland annat bryta rekryteringen till de kriminella nätverken. 

Barriärer mot brott 

Den 14 mars 2024 presenterade regeringen den nationella strategin Barriärer mot brott som ramar in och skapar riktning för den del av regeringens brottsförebyggande arbete som handlar om sociala insatser. Strategin bidrar till att förebygga all sorts brottslighet men ett särskilt fokus riktas mot att bryta rekryteringen till de kriminella nätverken, att förebygga att barn och unga involveras i kriminalitet samt att få individer som begår brott att lämna kriminaliteten bakom sig. Den lyfter vikten av att fortsätta utveckla arbetet inom ett antal angelägna åtgärdsområden, exempelvis socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård.

I strategin är en utgångspunkt att insatser behöver vidtas på det förebyggande arbetets tre nivåer, som annorlunda uttryckt kan sägas utgöra tre barriärer mot brottsligheten:

• En första barriär mot brottsligheten – ett brett förebyggande arbete
• En andra barriär mot brottsligheten – en negativ utveckling måste brytas tidigt
• En tredje barriär mot brottsligheten – kriminella banor ska stoppas

I det brottsförebyggande arbetet har kommunerna, och inte minst socialtjänsterna, en viktig roll. Under året som gått har regeringen fortsatt att driva på för att stärka deras möjligheter att arbeta effektivt, kunskapsbaserat och mer proaktivt.

– En central reform är den nya socialtjänstlagen som regeringen presenterade under 2024 och som vi föreslår ska träda i kraft i sommar. Den kommer att innebära en betydande omställning av socialtjänstens sätt att arbeta, med fokus på ett mer förebyggande och kunskapsbaserat arbete, lägre trösklar för stöd och hjälp och ett uttalat brottsförebyggande ansvar, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Regeringen stödjer socialtjänsten både genom en tidsbegränsad omställningssatsning och en permanent förstärkning. Under åren 2024–2028 uppgår dessa förstärkningar till sammanlagt cirka 10,4 miljarder kronor, varav 1,9 miljarder avser omställning och förstärkning av socialtjänsternas brottsförebyggande arbete.

Regeringen har också tillsatt flera utredningar som ser över olika delar i den sociala barn- och ungdomsvården. Det pågår samtidigt ett arbete för att säkerställa kvaliteten i verksamheterna, se över befogenheter inom olika vårdformer samt skapa fler platser i bland annat familjehem, HVB och Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem. Förslag om att ge socialtjänsten utökade och nya möjligheter att sätta in stöd i öppna former för barn, unga och deras vårdnadshavare, även utan samtycke, har skickats på remiss. Att tidigt kunna sätta in insatser kan göra att mer ingripande åtgärder, såsom en placering utanför hemmet, inte behöver vidtas i ett senare skede.

En annan aktör som är central i strategin och det brottsförebyggande arbetet är skolväsendet. Precis som i strategin mot organiserad brottslighet betonas att skolan tillsammans med bland annat polis och socialtjänst kan bidra i arbetet med att förebygga att barn och unga dras in i kriminalitet. Skolan kan också med olika typer av åtgärder förebygga att brott begås i skolmiljön.  

– Regeringen arbetar intensivt med förslag från Skolsäkerhetsutredningen, som tyvärr blivit än mer angelägna efter den fruktansvärda skolattacken i Örebro. Det handlar bland annat om att säkerställa att obehöriga inte har tillträde till skolmiljön, en stärkt beredskap för våldssituationer i skolan och att utveckla skolans bredare brottsförebyggande arbete. För att öka tryggheten i skolan satsar regeringen bland annat också på skolsociala team och akutskolor, fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper, tydliga förväntningar och ett stärkt ledarskap för rektorer och lärare. Regeringen har även tillsatt Utredningen om en förbättrad elevhälsa som ska lämna förslag som stärker elevhälsan och se över regleringen om stödinsatser i skolan, säger skolminister Lotta Edholm. 

Ett annat område som regeringen ser ett behov av att utveckla är hälso- och sjukvårdens roll i det brottsförebyggande arbetet. Till exempel har regeringen beslutat om myndighetsuppdrag för att utveckla samverkan med psykiatrin i arbetet med stöd till avhoppare och kring barn och unga som begår brott eller riskerar att begå grova brott kopplade till kriminella nätverk.

Uppföljning av genomförandet av strategierna 

Under nästa år kommer regeringen att redovisa till riksdagen vilket arbete som har bedrivits i linje med de två strategierna Motståndskraft och handlingskraft och Barriärer mot brott. På regeringens webbplats kan du också löpande ta del av åtgärderna som görs kopplade till strategierna genom att besöka deras respektive webbsida. I filtret längst ner på sidorna finns alla pressmeddelanden och dokument kopplade till respektive strategi samlade.