COP16 om biologisk mångfald gjorde viktiga framsteg trots tidsbrist
Publicerad
FN:s möte om biologisk mångfald, COP16, avslutades på övertid den 2 november. Mötet fattade bland annat två historiska beslut; att etablera en permanent arbetsgrupp för urfolk och lokala samhällen, samt att skapa en multilateral mekanism för digital sekvensinformation om genetiska resurser (DSI), vilket också omfattar en fond som ska fördela medel till värdefulla naturprojekt. Den viktiga frågan om uppföljning, översyn och rapportering kunde dock inte avgöras.
FN:s 16:e möte inom konventionen för biologisk mångfald, CBD COP16, samlade ett rekordhögt antal delegater i Cali, Colombia. Mötet tog beslut som är viktiga för att genomföra Kunming-Montreal ramverket från 2022. De bidrar på olika sätt till att hejda och vända förlusten av den biologiska mångfalden.
Besluten omfattar:
- Att etablera en permanent arbetsgrupp för att stärka urfolks och lokalsamhällens delaktighet, samt beslut om ett uppdaterat arbetsprogram. Urfolk och lokalsamhällen har en central roll i genomförandet av konventionens mål genom att tillföra traditionell kunskap, innovationer, sedvanor och tekniker för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.
- Att skapa en multilateral mekanism för nyttodelning från användning av digital sekvensinformation om genetiska resurser (DSI), inklusive en ny fond (Califonden) där företag som använder DNA-sekvenser från genetiska resurser kan dela med sig av vinster och stödja värdefulla projekt för att stärka bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.
- Att stärka arbetet med att bevara den marinbiologiska mångfalden i särskilt viktiga havsområden, den så kallade EBSA-processen som beskriver sådana områden.
Andra viktiga beslut som antogs var bland annat att öka samarbetet i klimat- och biodiversitetsfrågor, stärka sektorsintegrering och kapacitetsuppbyggnad, samt att anta en handlingsplan för biologisk mångfald och hälsa. Utöver dessa beslut kom mötet också överens om hur arbetet i konventionen ska effektiviseras, bland annat genom riktlinjer för virtuella möten.
Mötet drog ut på tiden och avslutades eftersom ett tillräckligt antal parter till sist inte var närvarande. Därmed kunde beslut inte tas i den fråga som Sverige prioriterade högst, nämligen om att etablera ett uppdaterat och heltäckande system för uppföljning, översyn och rapportering av parternas arbete med genomförandet av det globala Kunming-Montreal-ramverket. Nationell rapportering kommer ändå att ske, men det betyder att processen framåt för den globala översynen av arbetet är oklar.
Mötet kunde inte heller fatta beslut om formerna för resursmobilisering och det förslag som ordförandelandet Colombia presenterade om att skapa ett nytt finansieringsinstrument. EU menade att förslaget innehöll för stora oklarheter och att tiden inte räckte till för att analysera detta eftersom förslaget presenterades i ett mycket sent skede. Exempelvis var det oklart hur processen för framtagandet av ett sådant instrument skulle se ut och vad mervärdet skulle vara, inte minst i förhållande till den Globala miljöfonden (GEF). GEF stödjer redan arbetet i flera miljökonventioner, inklusive biologisk mångfald, kemikalier och klimat. Sverige är den största givaren per capita till GEF. Förhandlingarna kring resursmobiliseringen kommer att behöva fortsätta vid nästa partsmöte.
COP16 ägde rum i Cali, Colombia den 21 oktober till 1 november, men avslutades på övertid den 2 november. Sverige deltog med en förhandlingsdelegation som leddes av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
X