Sverige – stolt gruvnation i över tusen år
Publicerad
I takt med att Sverige och EU ställer om och utvecklas ökar efterfrågan på en säker och hållbar tillgång till mineral och metaller. Gruvnäringen är avgörande för att möjliggöra det gröna samhällsbygget, stärka Sveriges konkurrenskraft och försvarsförmåga. Nu pågår arbetet med att ta fram en ny mineralstrategi och i veckan bjöd energi- och näringsminister Busch in det svenska gruvklustret för att samla in synpunkter till strategin som förväntas presenteras senare i år.
Europa använder ca en fjärdedel av världens råmaterial – men producerar endast tre procent själva, och är till stor del beroende av ett fåtal tredjeländer vad gäller kritiska råmaterial. Vissa av dessa länder delar inte europeiska värderingar eller lever upp till de miljökrav och anställningsvillkor som finns inom EU. Den geopolitiska situationen som Rysslands anfallskrig mot Ukraina, visar tydligt att det är avgörande att säkerställa en långsiktig hållbar inhemsk försörjning av råmaterial. EU:s råmaterialakt svarar upp mot denna utmaning. Bland annat fastställdes riktmärken för ökad kapacitet inom EU gällande utvinning, förädling, återvinning och diversifiering av import. För att öka produktionen i Sverige krävs bland annat snabbare, och mer förutsägbara, tillståndsprocesser – som också är accepterade av samhället.
– Sverige är i dag Europas ledande gruvnation och det ska vi fortsätta vara. Men när det handlar om kritiska råmaterial, som behövs för att säkra det gröna samhällsbygget, är vi beroende av att importera råmaterial av länder som Kina. Sverige behöver i stället vara ledande i att säkerställa hela värdekedjor för EU när det kommer till både strategiska och kritiska råmaterial – från prospektering till produktion till slutprodukt. Allt börjar i gruvan och min ambition är att leverera en ambitiös mineralstrategi senare i år, sa energi- och näringsminister Ebba Busch.
Röster från gruvklustret om kommande mineralstrategi
Under mötet lyftes vikten av långsiktighet i frågan, då det är långa investeringscykler i branschen och att det är mycket viktigt med politisk förankring i riksdagen. Vidare behövs tydliga mål för vart vi vill – både nationellt och i en EU-kontext.
The European Critical Raw Materials Act som snart träder i kraft, lyftes under mötet. Inom Regeringskansliet bereds nu förordningen, samt hur Sverige ska leva upp till CRMA. Flera lyfte att mineralstrategin bör vara bred och inte bara adressera de råmaterial som är kritiska då detta kan komma att ändras, samt att Sveriges behov inte alltid överensstämmer med EU:s.
Flera aktörer lyfte behovet av ekonomiska incitament, finansiering och riskavlastning. Det behövs stabilitet och transparenta, förutsägbara spelregler. Staten behöver tala med en gemensam röst och man behöver våga lyfta de svåra frågorna, samt undanröja onödiga hinder i lagstiftningen och ta med hela värdekedjeperspektivet.
Världsledande innovation i de svenska gruvorna
Vidare under mötet lyftes vikten av forskning och innovation på området, särskilt grundläggande, behovsmotiverad forskning som behöver förstärkas. Gruvutrustningsföretagen betonade vikten av deras innovativa utvecklingsarbete som sker nere i de svenska gruvorna, tillsammans med gruvnäringen.
Även utbildning och kompetensförsörjning lyftes, samt behovet av att höja den allmänna kunskapsnivån om geologi för att öka acceptansen i samhället. Det finns även ett behov av att attrahera ungdomar till de geologiska utbildningarna, för företagens kompetensförsörjning och för att säkra den framtida forskningen.
Nästa steg i arbetet med mineralstrategin
Arbetet fortsätter nu på Klimat- och näringslivsdepartementet med att arbeta fram en ny mineralstrategi för Sverige, och belyser de frågeställningar som är viktiga för att säkerställa en robust och resilient gruvnäring.
Genväg
Regeringens klimathandlingsplan
Gruvnäringen är avgörande både för Sverige och för EU:s konkurrenskraft och förmåga att ställa om och producera varor i tider av kris eller krig. Sverige har en möjlighet att minska EU:s beroende av tredjeland samtidigt som vi i högre grad kan bidra med etiskt, miljömässigt och arbetsrättsligt hållbara råvaror till den digitala och gröna omställningen. (Klimathandlingsplanen s.78)