Försvarsberedningen överlämnar totalförsvarsrapporten Kraftsamling
Publicerad
Tisdagen den 19 december 2023 överlämnade Försvarsberedningen sin rapport Kraftsamling till försvarsministern Pål Jonson och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
Arkiverade filmer
Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter finns de tillgängliga i Regeringskansliets arkiv. Pressträffar och filmer som är äldre än tre år levereras till Riksarkivet. Merparten av Regeringskansliets filmer finns också tillgängliga på myndighetens Youtube-kanal.
I rapporten Kraftsamling – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret (Ds 2023:34) konstaterar Försvarsberedningen att det är tid för handling.
Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut, och Sverige behöver utforma sin säkerhetspolitik och dimensionera sitt totalförsvar efter spännvidden i det hot Ryssland utgör under lång tid framöver.
Försvarsberedningen anser att det civila försvaret i närtid måste utveckla en högre samlad totalförsvarsförmåga. Uppbyggnaden sker från en låg nivå. Takten i förberedelserna, beredskapen och förmågan inom hela totalförsvaret, både det militära och det civila försvaret, måste därför ökas skyndsamt. Försvarsberedningen anser att insikten om detta behöver genomsyra alla delar av samhället och vara den främsta drivkraften för utvecklingen av totalförsvarets samlade förmåga de kommande åren.
Försvarsberedningen konstaterar vidare att uppgifter, regelverk, ansvar och möjligheten att bygga upp en högre totalförsvarsförmåga är till del på plats, men det saknas en samhällsplanering, en kultur och ett förhållningssätt hos beslutsfattare i såväl offentlig som privat verksamhet som utgår från de krav ett krig ställer. Rapporten pekar på vikten av ett tydligt och flexibelt ledarskap kan inte nog understrykas.
Vidare understryker Försvarsberedningen att grunden för totalförsvaret ytterst utgörs av befolkningen i Sverige. Alla och envar har en roll att fylla i totalförsvaret. Ukraina har tydligt visat hur befolkningens motståndskraft och försvarsvilja är avgörande för att stå emot ett angrepp. Totalförsvaret ska över tid dimensioneras för att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp och bidra till försvaret av allierade.
Ett starkt svenskt totalförsvar som är krigsavhållande kommer att utgöra en del i Natos samlade avskräckningsförmåga och är därmed konfliktförebyggande och ytterst fredsbevarande. Att Sverige tillsammans med övriga allierade upprätthåller tilltron till de kollektiva försvarsgarantierna är centralt för Natos avskräckning och därmed för att bevara freden i det euroatlantiska området.
För att utveckla den svenska totalförsvarsförmågan föreslår Försvarsberedningen bland annat:
- tydliga lednings- och lydnadsförhållanden i det civila försvaret,
- att omforma MSB till en myndighet till stöd för regeringens samordning av det civila försvaret,
- återupprätta ett nytt ekonomiskt försvar,
- införandet av fyra nya beredskapssektorer - utrikeshandel, försörjning med industrivaror, arbetskraftsförsörjning samt planering, ledningsförmåga och samordning.
- en ekonomisk planeringsram för det civila försvaret samt,
- att återupprätta ett system för krigsviktiga företag.
Tydligare lednings och lydnadsförhållanden i det civila försvaret. Försvarsberedningen anser att totalförsvaret behöver ledningsstrukturer som i fredstid kan åstadkomma en sammanhållen planering för att verksamheten ska kunna genomföras även under de svåraste av påfrestningar. Vid höjd beredskap och krig ska ledningsstrukturerna borga för att samhällets samlade resurser kan fördelas, inriktas, prioriteras och samordnas för att åstadkomma största möjliga försvarseffekt. Vid höjd beredskap och krig präglas situationen av en hög grad av osäkerhet liksom av snabba och svårförutsägbara skeenden. Detta ställer krav på snabba beslut under stor osäkerhet, där begränsade resurser ska prioriteras för omfattande behov. Försvarsberedningen anser därför att samordning vid höjd beredskap och krig kräver tydlig ledning. Beredningen lämnar därför ett antal förslag för att säkerställa detta.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap omformas till en myndighet till stöd för regeringens samordning av det civila försvaret, bland annat med ansvar för den nya sektorn för planering, ledningsförmåga och samordning inom det civila försvaret, arbetet med att utveckla det ekonomiska försvaret samt den fredstida krisberedskapen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreslås därför omformas till en myndighet till stöd för regeringens samordning av det civila försvaret.
En ekonomisk planeringsram för civilt försvar. Inför varje försvarsbeslutsperiod bör det fastslås en långsiktig ambitionsnivå för det civila försvaret genom att ange en inriktning och en ekonomisk planeringsram. Enligt Försvarsberedningen skulle detta skapa förutsägbarhet, långsiktighet och transparens i styrningen liksom en ökad möjlighet att prioritera och följa upp resultat. Finansiering av investeringar, vidmakthållande och transfereringar bör samlas i ett, eller ett begränsat antal, anslag.
Ökat fokus på ekonomiskt försvar, där utrikeshandel, försörjning med industrivaror, och arbetskraftsförsörjning organiseras som egna beredskapssektorer. Försvarsberedningen konstaterar att totalförsvarsförmågan är direkt kopplad till en fungerande samhällsekonomi. Sverige behöver vid höjd beredskap och krig kunna säkerställa totalförsvarets behov av varor och tjänster, landets finansiella stabilitet, näringslivets funktionalitet och upprätthållande av handel med omvärlden. Arbetskraftsförsörjning är en grundläggande uppgift för ett fungerande civilt försvar. I nuvarande beredskapsstruktur saknas därtill beredskapssektorer för utrikeshandel och försörjning med industrivaror. Dessa samhällsfunktioner är av avgörande betydelse för upprätthållandet av en fungerande ekonomi i händelse av krig. Försvarsberedningen föreslår därför införandet av tre nya beredskapssektorer: utrikeshandel, försörjning med industrivaror och arbetskraftsförsörjning. Försvarsberedningen utesluter inte att det kan behövas ytterligare beredskapssektorer framöver.
Ett återupprättat system för krigsviktiga företag (k-företag). Försvarsberedningen anser att Sverige bör återupprätta ett system för k-företag. Kärnan i ett sådant system bör vara att säkerställa att de företag som utses som k-företag har förutsättningar att genomföra totalförsvarsviktig verksamhet i höjd beredskap och krig. Det kan handla om såväl företagens ordinarie verksamhet som förändrad eller tillkommande verksamhet. Detta anser Försvarsberedningen är en viktig del av ett samlat ekonomiskt försvar och en del i försörjningsberedskapen. Det har också betydelse för det militära försvarets möjligheter att lösa sina uppgifter i höjd beredskap och krig. Försvarsberedningen bedömer därför att ett återupprättat system med k-företag är nödvändigt för ett trovärdigt totalförsvar.
Försvarsberedningens förslag avseende det militära försvaret och den samlade ekonomin för hela totalförsvaret (civilt och militärt försvar) redovisas i den slutrapport som lämnas senast den 26 april 2024.
X