Arbetet för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter fortsätter
Publicerad
Regeringen genomför en rad olika åtgärder med fokus på hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Det handlar bland annat om insatser för att skapa fler mötesplatser för unga hbtqi-personer, att motverka våld i nära relation och att öka kunskapen om hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor.
- I Sverige ska alla ha rätt att vara den man är och älska vem man vill. Därför är hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter en mycket angelägen fråga för regeringen, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.
10 miljoner kronor för att stärka arbetet
Arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter utgår från regeringens hbtqi-strategi som beslutades 2014 och som sedan kompletterades med en handlingsplan 2021. För att fullfölja pågående insatser inom ramen för planen och för att möjliggöra nya insatser tillförde regeringen 10 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2023.
Handlingsplanen innehåller konkreta åtgärder och strategiska insatser för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter och gäller för åren 2020–2023. Det handlar om åtgärder inom ett flertal fokusområden som bland annat avser; att motverka diskriminering, våld och andra kränkningar, att öka kunskap inom arbetslivet och om unga hbtqi-personers situation, och att främja psykisk hälsa, inklusive en särskild satsning på arbetet med suicidprevention.
Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter
Hbtqi-strategiska myndigheter har en central roll
Regeringen har hittills utsett tolv myndigheter till att vara hbtqi-strategiska, senast Forum för levande historia. Uppdraget som hbtqi-strategisk myndighet innebär att myndigheten i sin verksamhet ska främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.
Forum för Levande Historia utses till hbtqi-strategisk myndighet
Pågående insatser för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter
- Samordning och uppföljning
- Hbtqi-personers hälsa
- Arbetet mot våld i nära relation och hbtqi-personers utsatthet
- Unga hbtqi-personer
- Äldre hbtqi-personer
- Arbetsmiljö
- Sveriges arbete för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter internationellt
Samordning och uppföljning
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att stödja, samordna och följa upp arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. I myndighetens rapportering från mars 2023 redovisandes hbtqi-myndigheternas insatser det senaste året. Ett exempel var aktiviteter för ökad kunskapsspridning till regioner, kommuner och medborgare genom rapporter, konferenser och presentationer.
Folkhälsomyndighetens uppdrag: Hälsa hos Hbtqi-personer
Hbtqi-personers hälsa
Folkhälsomyndighetens uppdrag att stödja, samordna och följa upp arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter är samordnat med myndighetens generella uppdrag inom hbtqi-området, liksom med regeringsuppdraget att kartlägga äldre hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor (se nedan). Arbetet sker utifrån myndighetens handlingsplan för hbtqi- och jämställdhetsintegrering 2022–2025. I den ingår aktiviteter som syftar till att skapa goda förutsättningar för myndigheten att kunna ge stöd till andra myndigheter när det gäller hbtqi-integrering.
Arbetet mot våld i nära relation och hbtqi-personers utsatthet
Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor omfattar i samtliga delar hbtqi-personers utsatthet. Detta gäller också de uppdrag som regeringen har gett med fokus på våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Alla aktörer som har fått uppdrag inom ramen för den nationella strategin ska beakta förutsättningar för och kunskap om hbtqi-personer.
En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
För att motverka och bekämpa våld har regeringen hittills i år fördelat 525 miljoner kronor genom regleringsbreven för 2023. Det permanenta anslaget för att motverka och bekämpa våld har utökats, från tidigare 300 miljoner kronor per år med ytterligare 50 miljoner kronor per år. Denna ökning är särskilt riktat till insatser mot hedersrelaterat våld, viket även omfattar hbtqi-personers utsatthet.
Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram mot våld som ska gälla 2024–2026, när det nuvarande programmet löper ut. Arbetet kommer även fortsättningsvis att omfatta hbtqi-personers utsatthet för våld.
Pressmeddelande: Nu inleds arbetet med nya åtgärdsprogrammet mot mäns våld mot kvinnor
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet öppnande den 15 februari 2023 en stödtelefon för transpersoner och icke-binära personer på uppdrag av regeringen. Till stödlinjen kan transpersoner och icke-binära som utsatts för våld i nära relation och sexuella övergrepp ringa. Samtalen besvaras av socionomer och sjuksköterskor som är vana att möta människor som har utsatts för våld och som har transkompetens.
Regeringsuppdrag: Uppdrag om nationellt telefonstöd till våldsutsatta
Unga hbtqi-personer
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) fortsätter att genomföra insatser för öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbtqi-personer. Under 2022 genomfördes bland annat utbildningar som ska bidra till ökad förståelse och kunskap hos lärare, elevhälsopersonal, rektorer och övrig skolpersonal.
MUCF har fått i uppdrag att stärka förutsättningarna att skapa och bibehålla fysiska och digitala mötesplatser för unga hbtqi-personer. Detta ska myndigheten göra genom att uppdatera kartläggningen av dessa mötesplatser och genom att genomföra kompetensutvecklingsinsatser för olika aktörer på kommunal nivå. I uppdraget ska myndigheten särskilt beakta behovet av geografisk spridning av mötesplatser, särskilt till landsbygdskommuner och till områden med socioekonomiska utmaningar.
Barnombudsmannen (BO) slutförde hösten 2022 ett uppdrag att undersöka de utvecklingsbehov och insatser som behövs för att göra skolan till en mer trygg och inkluderande plats för unga transpersoner och icke-binära. I undersökningar med unga transpersoner framgick bland annat; att hbtqi-inkluderande skolor är skolor där skolans värdegrund främjas och diskriminering och kränkande behandling förebyggs och åtgärdas, där hbtqi-frågor synliggörs i undervisningen och där skolpersonalen bemöter hbtqi-elever på ett stöttande och stärkande sätt.
MUCF fick i juli 2020 i uppdrag att göra en kartläggning av unga hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor. I kartläggningen framgår att unga hbtqi-personer har sämre levnadsvillkor än andra unga, exempelvis när det gäller deras hälsa och i synnerhet psykisk hälsa. Många unga hbtqi-personer har erfarenheter av kränkningar i skolan och känner sig inte trygga i skolmiljön. Bland unga på arbetsmarknaden är unga hbtqi-personer mindre nöjda med sin arbetssituation och det är vanligare med arbetslöshet.
MUCFs kartläggning: Kartläggning visar att unga hbtqi-personer mår sämre än andra unga | MUCF
MUCF fick i juli 2020 i uppdrag att kartlägga och sammanställa kunskap om unga hbtq-personers utsatthet för så kallad omvändelseterapi. Detta resulterade bland annat i rapporten Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige (2022). Rapporten lyfter att det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck, i rapporten benämnt omvändelseförsök. I den nationella ungdomsenkäten 2021 uppgav 18 procent av samtliga unga hbtq-personer att någon hade försökt att påverka deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck.
Rapport från MUCF: Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige
MUCF har också ett pågående uppdrag om att inhämta kunskap om unga hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive utsatthet för s.k. omvändelseförsök. Uppdraget ska slutredovisas 1 mars 2024.
MUCFs kartläggning: Kartläggning visar att unga hbtqi-personer mår sämre än andra unga
Jämställdhetsmyndigheten fick den 15 juni uppdrag att kartlägga hur myndigheter inkluderar information om våld i ungas nära relationer i sitt kunskapsstöd. Myndigheten ska också lämna förslag till hur arbetet för att förebygga och upptäcka våld i ungas nära relationer kan förbättras. Uppdraget ska omfatta såväl våldsutsatthet som våldsutövning i ungas nära relationer.
Skolverket fick den 15 juni förstärkta medel för sitt systematiska arbete med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, vilket omfattar hbtqi-personer. Regeringen avser att ytterligare förstärka Skolverkets arbete under 2024.
Skolinspektionen fick den 29 juni ett nytt uppdrag att mot bakgrund av de reviderade läroplanerna granska skolornas arbete med det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, inklusive arbetet med att förebygga och bemöta intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, homo- och transfobi samt hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget omfattar både grund- och gymnasieskolan och pågår fram till och med 2025.
Den 3 juli lämnade Utredningen om åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet (Ju 2021:16) sitt betänkande, bland annat gällande det straffrättsliga skyddet mot så kallade omvändelseförsök.
Äldre hbtqi-personer
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen genomför en kartläggning av äldre hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor och behov av och tillgång till kommunal vård. Folkhälsomyndigheten har bland annat uppdragit åt Umeå universitet att genomföra en kvalitativ intervjustudie med syfte att få en fördjupad förståelse för, och kunskap om, äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Socialstyrelsen har bland annat redovisat hur arbetet ska genomföras och påbörjat en genomgång av befintlig kunskap om kartläggningens frågeställningar.
Regeringsuppdrag: Uppdrag att kartlägga äldre hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor
Regeringsuppdrag: Uppdrag att kartlägga äldre hbtqi-personers vård och omsorg
Jämställdhetsmyndigheten fick den 15 juni i uppdrag att kartlägga kunskap hos kommuner, regioner och myndigheter om våldsutsatthet bland äldre personer som fyllt 65 år. Myndigheten ska kartlägga vad som görs för att förebygga och upptäcka våld i målgruppen och vilka insatser som ges till dem som blivit utsatta för våld. Jämställdhetsmyndigheten ska beakta äldre med särskild sårbarhet för våld, till exempel äldre hbtqi-personer, äldre personer med missbruk, demenssjukdomar och olika typer av funktionsnedsättningar.
Arbetsmiljö
Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) har inhämtat och sammanställt kunskap om hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö (2022). Sammanställningen visar på brister i arbetsmiljön för hbtq-personer. Det kan exempelvis avse kränkningar och diskriminering på arbetsplatsen där personer med transerfarenhet tycks vara särskilt utsatta.
Myndigheten för arbetsmiljökunskaps arbete: Hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö
Sveriges arbete för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter internationellt
I april 2023 anordnade det svenska EU-ordförandeskapet en konferens i Stockholm med deltagare från hela EU för att tillsammans identifiera och dela erfarenheter kring arbetet för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Syftet med konferensen var att visa vad som skett halvvägs in i strategiperioden för EU:s strategi för hbtqi-personers lika rättigheter, som gäller 2020–2025. Samtidigt gavs möjlighet att dela goda exempel och identifiera var det finns utrymme för förbättringar så att arbetet kan bli mer effektivt till 2025.
Konferens om förverkligandet av hbtqi-personers lika rättigheter inom EU
Efter förhandlingar i EU:s ministerråd utfärdade det svenska ordförandeskapet i juni 2023 ordförandeskapsslutsatser om hbti-personers säkerhet inom EU. Slutsatserna tar sin utgångspunkt i EU:s strategi för hbtqi-jämlikhet 2020–2025 med fokus på lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Slutsatserna belyser vikten av lika rättigheter för hbti-personer enligt EU-rätten och att mänskliga rättigheter respekteras och upprätthålls. Slutsatserna har ett särskilt fokus på rätten till frihet från våld, trakasserier och diskriminering.
De nordiska jämställdhetsministrarna beslutade i september 2022 om en färdplan för att bemöta ett växande motstånd mot jämställdhet och hbtqi-personers rättigheter. Färdplanen ska bidra till en samordnad och offensiv nordisk jämställdhetspolitik i framtiden.
X