Nya regler i Europakonventionen efter den 1 augusti
Publicerad
Den 1 augusti 2021 trädde ändringsprotokoll nr 15 till Europakonventionen i kraft. Ändringarna innebär i huvudsak nya regler som syftar till att öka effektiviteten hos Europadomstolen. Bland annat blir tidsfristen för att lämna in klagomål till Europadomstolen kortare. Den nya tidsfristen tillämpas dock först från och med den 1 februari 2022.
Samtliga 47 konventionsstater har nu ratificerat ändringsprotokollet och det trädde därför i kraft den 1 augusti 2021. Sverige ratificerade protokollet redan i mars 2016 efter att riksdagen hade godkänt det.
Ändringarna i protokoll nr 15 innebär i huvudsak följande.
Principerna om subsidiaritet och staternas bedömningsmarginal synliggörs
Konventionsstaterna har många gånger en bedömningsmarginal när de tillämpar bestämmelserna i Europakonventionen (principen om staternas bedömningsmarginal). Principen återspeglar det faktum att det i första hand är konventionsstaterna som ansvarar för att rättigheterna i Europakonventionen upprätthålls. Europadomstolens roll att övervaka att konventionsstaterna fullgör sina skyldigheter är subsidiär (subsidiaritetsprincipen). Genom ändringarna görs en hänvisning till principerna i ingressen till konventionen.
Tidsfristen för att ge in klagomål till Europadomstolen minskas från sex till fyra månader
Den tekniska utvecklingen har ansetts medföra att klagofristen kan minskas till fyra månader. Den nya klagofristen överensstämmer också väl med klagofristen i de flesta konventionsstater.
Genom en övergångsbestämmelse följer att den nya tidsfristen för att lämna in klagomål till Europadomstolen kommer att börja tillämpas först sex månader efter att ändringsprotokollet har trätt i kraft. Den nya klagofristen har inte någon retroaktiv verkan, dvs. den är inte tillämplig på ansökningar som rör ett slutligt avgörande som meddelats innan ikraftträdandet. Den nya fyramånadersfristen ska alltså tillämpas i fråga om slutliga avgöranden av den högsta klagoinstansen i varje nationellt förfarande från och med den 1 februari 2022.
En ändring görs i bestämmelsen om att domstolen ska avvisa ett klagomål om klaganden inte har lidit avsevärt men av en konventionskränkning
Europadomstolen ska som utgångspunkt avvisa mål där klaganden inte har lidit avsevärt men av en påstådd kränkning. Avvisning får dock inte ske på denna grund om respekten för de mänskliga rättigheterna kräver en prövning i sak. Genom protokollet ändras regleringen på så sätt att ett tidigare uppställt villkor som inneburit att det för avvisning på denna grund krävts att ett mål fått en vederbörlig prövning av nationell domstol har tagits bort.
Parterna ska inte längre kunna förhindra domstolens kammare att hänskjuta ett mål till att avgöras i stor sammansättning
Tidigare har parterna kunnat hindra att domstolen hänskjuter ett mål till att avgöras i s.k. stor kammare. Denna möjlighet har nu tagits bort. Ändringen förväntas förenkla processen i mål som rör svåra tolkningsfrågor och mål där Europadomstolen avser att ändra sin praxis.
Kandidater för domartjänst måste vara under 65 år det datum till vilket den parlamentariska församlingen begärt in en lista på kandidater
Genom ändringarna har kravet att en domare måste avsluta sin tjänst när han eller hon fyller 70 år tagits bort. I stället regleras en högsta ålder på kandidater som knyts till den tidpunkt då Europarådets parlamentariska församling ska pröva vem som ska utses till nationell domare i domstolen. Genom bestämmelsen säkerställs att högt kvalificerade domare kan fullgöra sin mandatperiod och samtidigt stärks kontinuiteten i domstolen.
För mer information, se länkar här intill.
X