Artikel från Klimat- och näringslivsdepartementet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Atlantfiske och EU:s jordbrukspolitik efter 2020 på ministermöte

Publicerad 13 december 2019

På årets sista möte i EU:s ministerråd för jordbruk och fiske, Agrifish, står fisket i Atlanten och läget i förhandlingen om EU:s jordbrukspolitik efter 2020 på dagordningen. Ministrarna ska också ta ställning till ett kompromissförslag om stöd för skrotning av fartyg.

Fisket i Atlanten nästa år och läget i förhandlingen om reformer av EU:s jordbrukspolitik efter 2020 är två av frågorna när EU-ländernas ministrar för jordbruks- och fiskeripolitik möts i Bryssel 16-17 december. Foto: Europeiska unionens råd

Fiske i Atlanten och Nordsjön 2020

Ministrarna ska komma överens om fiskemöjligheter för 2020 i EU:s vatten i Atlanten, Medelhavet, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt samt i vissa vatten utanför EU. Eftersom många fiskevatten delas med länder som inte är medlemmar i EU föregås beslutet av en rad förhandlingar med främst Norge, Färöarna, Island, Grönland och Ryssland.

EU-kommissionen föreslår att fiskemöjligheterna ska fastställas i enlighet med målen för den EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det gäller framförallt målet om maximal hållbar avkastning.

Regeringens målsättning är att åtgärder ska vara i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och Agenda 2030.

Regeringen anser att det är viktigt att målen om maximal hållbar avkastning och landningsskyldigheten i den gemensamma fiskeripolitiken nås och att besluten om fiskemöjligheter grundas på vetenskaplig rådgivning. Landningsskyldigheten innebär att oönskad fångst måste föras i land och avräknas från kvoterna.

Kompromissförslag om stöd för att minska fiskeflottan i Östersjön

Ministrarna ska komma överens om ett kompromissförslag om kontroll och skrotning av fartyg.

Av Internationella havsforskningsrådet, ICES, framgår att situationen för det östra torskbeståndet är bekymmersam med en ovanligt hög naturlig dödlighet, låg produktivitet, låg biomassa och få stora individer. ICES bedömer att Östersjöns dåliga miljöstatus gör att en snabb återhämtning till hållbara nivåer inte är att vänta.

Ministrarna enades tidigare i höst om restriktiva kvoter och fiskemöjligheter för 2020 i Östersjön. Kompromissförslaget syfte är att stärka möjligheterna att nå balans mellan fiskeflottans kapacitet och bestånden av torsk i östra Östersjön och torsk och sill i västra Östersjön.

Regeringen har en restriktiv inställning till kompensationsstöd inom EHFF men anser att det akuta läget gör att det är nödvändigt att agera snabbt för att anpassa flottkapaciteten och samtidigt undvika att den används till fiske av andra arter. Regeringen anser att det är motiverat att lindra de socioekonomiska effekterna av att flottkapaciteten behöver bli mindre. Regeringen står bakom ordförandeskapets kompromissförslag.

Reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, efter 2020

Ministrarna ska diskutera ordförandeskapets rapport om läget i förhandlingarna om CAP efter 2020. CAP-reformen består av tre delar och har diskuterats löpande under året:
• Förordningen om strategiska CAP-planer
• Förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av CAP
• Förordningen om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter

En slutlig överenskommelse om CAP-reformen är beroende av den pågående förhandlingen om EU:s budgetram för perioden 2021-2027. Ett beslut om CAP kommer att kunna nås först då budgetramen är överenskommen.

Vägledande principer för regeringen i förhandlingarna är totalt väsentligt minskade utgifter, marknadsorientering, stärkt konkurrenskraft och lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner och tydligare fokus på resultat samt förenkling.
Regeringen välkomnar det arbete som ordförandeskapet har gjort för att föra reformarbetet framåt, bland annat på miljö- och klimatområdet, men anser att många frågor återstår att lösa.

EU:s strategi för bioekonomi

Ordförandeskapet kommer att uppmärksamma de nyligen antagna rådsslutsatserna om en uppdaterad strategi för bioekonomi. Jordbruksministrarna har diskuterat EU:s strategi för bioekonomi under året. Medlemsstaterna uppmanas nu att genomföra strategin och att identifiera möjligheter till finansiering inom ramen för EU:s strukturfonder.

Statssekreterare Per Callenberg företräder Sverige på mötet som äger rum i Bryssel.

Producerat av EU-representationen