Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter – en grundläggande mänsklig rättighet
Publicerad
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en högt prioriterad fråga inom ramen för den feministiska utrikespolitiken, inklusive inom utvecklingssamarbetet. Det handlar om jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokrati. 5 och 6 november var Sveriges EU-representation i Bryssel värd för två seminarier om svenska erfarenheter från arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i utvecklingssamarbetet.
- Att alla människor, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet, har rätt att bestämma och fatta beslut om sin egen kropp är utgångspunkten för vårt arbete. Alla ska också ha rätt till information och tillgång till hälso- och sjukvård som stöder den rättigheten. Alla ska ha rätt att själva bestämma om, när och vem man får barn med. Ingen ska riskera att utsättas för våld, säger Susan Beer, kansliråd på UD:s enhet för FN-politik som ansvarar för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i utrikesförvaltningen.
Konkret: sexualundervisning, preventivmedel och säkra aborter
Regeringen har en särskild biståndsstrategi för arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Afrika söder om Sahara.
Strategin genomförs av biståndsmyndigheten Sida. På seminarierna gav deltagare från UD, Sida och den svenska ambassaden i Zambia konkreta exempel på vad Sverige gör.
- Vi arbetar med män, kvinnor, ungdomar och hbtq-personer med ett särskilt fokus på de mest utsatta – ofta kvinnor och unga flickor. Några av de områden som vi arbetar med är sexualundervisning, tillgång till preventivmedel, rätt till säker abort och bekämpning av sexuellt våld och förtryck, förklarar Dag Sundelin, chef för Sveriges regionala SRHR-team för Afrika på svenska ambassaden i Zambia.
EU-samarbete ger bättre resultat
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter finns med i EU:s nya utvecklingspolicy som antogs 2017. Eftersom Sverige länge har arbetat med dessa frågor fanns det många erfarenheter att dela. De svenska deltagarna uppmuntrade också till mer samarbete inom EU.
- Om vi arbetar gemensamt kan vi nå bättre resultat. Vi kan påverka situationen för de allra mest utsatta i positiv riktning och motverka de krafter som vill begränsa människors tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, konstaterar Åsa Andersson, Sidas verksföreträdare för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
EU:s medlemsstater står tillsammans med EU-kommissionen för mer än hälften av allt bistånd i världen.
Förra året gick nästan 5 miljarder kronor – ungefär 13 procent – av det svenska biståndet till hälsa och sjukvård. Drygt hälften av pengarna gick till satsningar inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.