Tal av Ulf Kristersson

Tal av statsminister Ulf Kristersson på Fadimegalan

Publicerad 19 januari 2025

Stockholm, söndag den 19 januari 2025.

Det talade ordet gäller.

Nu på tisdag är det 23 år sedan Fadime mördades i Uppsala. Hon sköts till döds. Av sin egen pappa.

Hon fick inte fortsätta sin viktiga gärning, utan dödades mitt i steget. Fadime är en vår tids hjältar.

Nu faller det på oss att fortsätta den kamp för frihet och rätten att bestämma över sitt eget liv, som hon inledde.

För även 23 år senare är det alldeles för många – kvinnor och män, flickor och pojkar – som förtrycks och kontrolleras i hederns namn. Även här i Sverige. Det ska vi inte, och det kommer vi aldrig att acceptera.

Det har hänt en del bra saker sedan jag själv första gången arbetade med hedersfrågorna - här i Stockholm – för snart 20 år sedan:

Förnekelsens tid är över. Nästan ingen säger längre, att problemen inte finns. Och allt färre relativiserar.

Vi säger inte längre kulturkrockar och familjetragedier, när vi egentligen menar hedersrelaterat förtryck och dödligt våld. Det är bra, men det räcker inte.

Förra året visade en granskning av Stadsrevisionen i Malmö, att förskolor inte anmäler när barn utsätts för hedersförtryck. Personalen låter bli – ibland för att de är rädda för föräldrarna. Eller rädda för att en anmälan kan vändas mot barnen.

Ibland för att de själva lever under samma förtryck och kanske till och med bidrar till att det upprätthålls. Många andra förskolor gör förstås precis tvärtom, och står upp för alla barns rättigheter i vårt land.

Jag besökte en förskola i Malmö för att diskutera just det här. Jag pratade med barnen och med personalen. Som sa att med rakryggad tydlighet och med kvalificerat föräldrastöd kan man komma långt. Med undfallenhet ingenstans alls.

Jag och den regering jag leder är djupt engagerad i alla de frågor som handlar om socialt utsatta barns rättigheter och möjligheter.

Ständig otrygghet bland omhändertagna barn är en av de frågorna. Ofrivillig kontakt med en förälder, som också är förövare är en annan sådan fråga. Och heder en tredje. Alla kräver de att vi pratar om det. Men faktiskt också att vi gör saker – konkreta politiska förändringar.

Oskuldskontroller och oskuldsingrepp kommer nu att förbjudas. Vi vill också se ett förbud mot kusinäktenskap. Att föra ut barn för att gifta bort dem, eller för att barnet ska könsstympas, är redan olagligt – nu ska även uppfostringsresor stoppas i fler fall. Och grova brott ska mycket oftare leda till utvisning ut ur Sverige.

Vi ser också över möjligheterna att oftare än idag omhänderta barn som växer upp i familjer där de utsätts för hedersrelaterat våld. På samma vis som det behövs när barn växer upp i grov kriminalitet och uppfostras rakt in i brottslighet.

LVU-kampanjen - den ljuger som vi vet om att svensk socialtjänst kidnappar barn. Det gör de inte. Men ibland är uppgiften för svensk socialtjänst att ta hand om barn som annars fortsätter fara illa. Och den svåra uppgiften ska vi stå upp för.

Att fortsätta den här kampen, är också att hedra Fadimes minne. I sitt tal i riksdagen 2001 sa hon: ”Om alla drar sitt strå till stacken behöver sånt här inte upprepas.”

Det strå som GAPF drar är stort och tungt. Du – Sara – era medarbetare och era medlemmar. Ni har flyttat debatten, ni sprider kunskap, ni hjälper och ni utbildar. Ni gör skillnad för andra människor. Och ni gör skillnad för vårt land. 

Tack!