Tal av Maria Malmer Stenergard

Utrikesministerns anförande vid lanseringen av strategin för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik inom cyberfrågor och digitala frågor

Publicerad 09 december 2024

Maria Malmer Stenergard lanserade den 9 december regeringens strategi för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik inom cyberfrågor och digitala frågor på Cybercampus, KTH.

Det talade ordet gäller.

Maria Malmer Stenergard lanserade regeringens strategi inom cyberfrågor och digitala frågor på Cybercampus på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Foto: Frida Drake/Regeringskansliet

Tack så mycket. Det känns inspirerande och angeläget att vara här på Cybercampus för att lansera regeringens strategi ”Sverige i en digital värld – en strategi för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik inom cyberfrågor och digitala frågor”.

Det är ingen slump att vi har lagt lanseringen av strategin här på Cybercampus. Här finns den kompetens och helhetssyn som behövs för ett starkare Sverige i en digital värld. Cybercampus är också en del av regeringens satsning på cybersäkerhet. Det arbete som bedrivs här väcker internationellt intresse och är något Sverige kan vara stolt över. Tack för ert värdskap.

Min utgångspunkt för arbetet med dessa frågor är att Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge, i en värld som präglas av geopolitisk konkurrens. Detta ställer oss inför en rad utmaningar inom området för cyberfrågor och digitala frågor som behöver integreras och hanteras i ett säkerhetspolitiskt sammanhang. Det är viktigt att påminna om att den geopolitiska dynamik som utspelar sig i den fysiska världen har sin spegelbild i den digitala miljön. Det är därför avgörande att integrera digitala frågor och cyberfrågor i vår utrikes- och säkerhetspolitik. Låt mig ge några konkreta exempel på hur den digitala och den fysiska världen är nära sammankopplade:

För det första, Rysslands fullskaliga invasion mot Ukraina har från dag ett inbegripit cyberkrigföring. Tidigt den 24 februari 2022 slog ryska hotaktörer ut tusentals satellitbredbandsmodem i ett kommersiellt nätverk. Målet var Ukraina, men även i EU noterades kaskadeffekter. Mer än tusen dagar senare har cyberaspekten av kriget cementerats. Konflikten har också givit nya perspektiv på digital teknik. Vi ser idag hur AI används på slagfältet.

För det andra, säkerhetsläget i Europa präglas av ett förhöjt hybridhot mot Sverige och våra allierade. Hybridangrepp med cyber som vapen är vanligt förekommande och vi ser att cyberspionaget från främmande makt växer.

För det tredje så ser vi att den globala geopolitiken alltmer kretsar kring möjligheter och utmaningar med framväxande teknik, digital utveckling och säkerhet. Det är svårt att överskatta kraften i detta. Vem som utvecklar och tillämpar ny teknik och vem som bygger och kontrollerar framtidens digitala infrastruktur avgör globala maktförhållanden. Det är en utveckling som kommer att bli omvälvande.

Framtiden för Sveriges säkerhet, välstånd och värderingar kommer att avgöras på den digitala arenan. Regeringen prioriterar därför dessa frågor högt. Regeringen utsåg 2023 Sveriges första cybersändebud, Andrés Jato [som sedan ska delta i paneldiskussionen]. I somras lade regeringen fram en nationell säkerhetsstrategi som bl.a. betonar vikten av att stärka förmågan att möta hybridhot, inklusive cyberhot. Nu går vi vidare med den första svenska samlade strategin någonsin för utrikes- och säkerhetspolitiken inom cyberfrågor och digitala frågor. Låt mig sätta in strategin i ett bredare sammanhang:

1. vi är nu medlem i Nato och har därmed fått en ny arena för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, 
2. cyberfrågor och digitala frågor står allt högre upp på EU:s dagordning. För regeringen är det centralt att Sverige för en solidarisk politik inom ramen för Nato och EU.
3. Regeringen (Försvarsdepartementet) är i slutfasen med att ta fram en ”Nationell strategi för cybersäkerhet”. Den handlar om de nationella åtgärderna för cybersäkerhet och kommer fungera ömsesidigt förstärkande med den strategi som jag presenterar i dag.
4. Det pågår internationella förhandlingar om globala normer och regler inom FN som blir grundläggande för framtiden.

Strategin kallar vi för ”Sverige i en digital värld” och den omfattar hela utrikespolitiken: säkerhet, handel och näringslivsfrämjande, samt mänskliga rättigheter och utvecklingssamarbete. Den bärande tanken är att en samordnad politik för de olika områdena ger bättre genomslag för svenska intressen och värderingar. Strategin omfattar både cyberfrågor och digitala frågor. Det handlar om att utrikespolitiska instrument ska samverka med nationella förmågor. Som ett lyckat exempel på detta vill jag lyfta den bilaterala dialog om cyberfrågor och digitala frågor med USA som hölls för första gången maj i år. Samarbetet rör en bredd av frågor, från att hantera cyberhot till de breda FN-frågorna.

En nyckelfråga i dialogen med USA och inom EU är framtidens mobila kommunikationsnätverk, 5G och 6G. Detta är en avgörande infrastruktur för det digitala samhället, också för att utnyttja potentialen i AI-utvecklingen. Sverige är hem för Ericsson som är det världsledande företaget på området. Det ger Sverige en särskild möjlighet att bidra till säker och pålitlig digital infrastruktur världen runt. Jag vet att detta är något som också kommer att beröras i den efterföljande paneldiskussionen,

Med utgångspunkt i den strategi som lanseras i dag driver vi nu ett flertal initiativ. Låt mig ge några exempel:

• Vi ska fortsatt etablera Sverige som utrikes- och säkerhetspolitisk aktör i Natos pågående arbeten och processer inom områdena teknik, innovation och cyber.
• Sverige driver utvecklingen av EU:s cyberdiplomati och det gemensamma diplomatiska bemötandet av cyberhot. Vi vill stärka EU som säkerhetspolitisk aktör på cyberområdet. EU har verktygen för att bygga resiliens, forma nya koalitioner och skapa kostnader för antagonistiskt beteende.
• Sverige är pådrivande för att ge substantiellt stöd till cybersektorn i Ukraina. Tillsammans med ett antal partners ger Sverige civilt stöd på cyberområdet. Fortsatt ukrainsk motståndskraft på det digitala området är avgörande.
• Ett annat exempel är att vi stärker vår profil i det globala samarbetet. Bistånd och stöd till globala samarbetsparter inom området cyber och digitala frågor är en del. En ökad digitalisering underlättar för ekonomisk utveckling och välstånd. Stöd till digitalisering måste dock följas av stöd till en stärkt cybersäkerhetsförmåga. Här finns stora möjligheter för synergier mellan säkerhetspolitik, handel och bistånd. Sverige har en särskild plattform i kraft av att vi ledde arbetet med FN:s stora initiativ på det digitala området, Global Digital Compact.
• Jag vill också lyfta fram att det sker en ”privatisering” av utrikespolitiken. De stora tech-bolagen med sin digitala infrastruktur, teknikutveckling och algoritmer påverkar i hög grad förutsättningarna för internationella relationer. Det är därför av vikt med en nära dialog och samarbete med den privata sektorn. Det är viktigt för att stärka både Sveriges säkerhet och vårt välstånd och konkurrenskraft. Det gäller i allmänhet, men kanske i synnerhet med de stora tech-bolagen på USA:s västkust. Det var bl.a. därför som denna regering tidigare i år återöppnade ett generalkonsulat i San Francisco. 

Jag inledde med att lyfta fram de geopolitiska utmaningarna vi står inför. För att kunna möta dessa hot måste vi arbeta tillsammans. Strategin lyfter fram vikten av ett nära samarbete mellan länder och organisationer. Men det är också centralt med samverkan mellan offentlig och privat sektor. Vi gör det genom att dela information och skapa lösningar som både skyddar våra samhällen och driver innovation framåt. Ett starkt Sverige i en digital värld skapar vi tillsammans.

Samtidigt som vi måste vara medvetna om de säkerhetsutmaningar som den nya tekniken innebär, måste vi tillvarata de möjligheter som det ger.

Vi befinner oss i en tid då den digitala arenan inte längre är en möjlighet, utan en förutsättning för våra samhällens funktion och välstånd.

Kära åhörare, jag lämnar över ordet till deltagarna i paneldiskussionen som följer.