Tal av Statsrådsberedningen

Regeringsförklaringen

Publicerad 10 september 2024

Statsminister Ulf Kristersson, riksdagen, den 10 september 2024

Ladda ner:

• Regeringsförklaringen 2024 (pdf 1 MB)

För ett rikare och tryggare Sverige
Regeringsförklaring avgiven av statsminister Ulf Kristersson.

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, Herr talman, Ärade
ledamöter av Sveriges riksdag, mina damer och herrar!

Det ljusnar vid horisonten.

Sverige lämnar några prövande år bakom sig, kantade av hög inflation,
skjutningar och sprängningar, energikris och ett utdraget
säkerhetspolitiskt limbo. Läget i Sverige och i världen är fortfarande
svårt på många vis. Men vi har fastare mark under fötterna.

Sverige är medlem i Nato. Kampen mot inflationen är vunnen. Allt
fler brott i gängmiljö klaras upp och en kriminalpolitisk offensiv utan
motstycke har inletts. Antalet asylsökande är historiskt lågt.

På område efter område har Sverige fått en nystart – från
energipolitiken till skol- och socialpolitiken. De fyra
samarbetspartierna sökte och fick mandatet av väljarna att sätta vårt
land på en ny kurs. Att få ordning på Sverige. Och vi gör det vi sade.
När vi nu går in i mandatperiodens andra halvlek börjar resultaten
synas. Det här är en regering som får saker gjorda.

Sverige blev länge fattigare och farligare. Nu har vi påbörjat resan mot
att bli rikare och tryggare.

Vi har kommit en bit på väg, men mycket återstår att göra. Nästan alla
förstår att problem som har byggts upp under lång tid också tar tid att
lösa.

Sommarens våldsvåg påminner om att kampen mot den organiserade
brottsligheten kommer att kräva extraordinära åtgärder under mycket
lång tid. Och att vända skolresultaten, bygga ny kärnkraft och rusta
upp vägar och järnvägar tar också tid.

Ett rikare och tryggare Sverige står inte färdigt efter en mandatperiod.
Men i dag lägger vi grunden för att vi i Sverige i morgon ska bli mer
omskrivna för fantastiska innovationer än för farliga barnsoldater.

* * *
Herr talman,

Nu inleds andra halvlek i mandatperioden. Och politiken går in i en
delvis ny fas. När inflationen har besegrats kommer regeringens
ekonomiska politik att fokusera på framtidsinvesteringar och
tillväxtreformer.

När migrationen har minskat till mer hållbara nivåer läggs mer fokus
på att klara integrationen. Att skapa en samhällsgemenskap som ger
alla en ärlig chans, och som betonar att alla också har ett eget ansvar.
Och när Sverige har blivit medlem i Nato ska säkerhetspolitiken
forma det nordiska Nato som växer fram.

Samtidigt fortsätter det intensiva arbetet med att genomföra den
politiska kursomläggning som regeringen fick mandat för. Ett mycket
stort antal utredningar ska nu tas om hand och läggas till grund för
skarpa reformer som gör skillnad i människors vardag.

Jag hoppas på en bred uppslutning bakom vår politik för ett rikare
och tryggare Sverige. Men det kan inte vara den som vill minst som
bestämmer takten. Regeringen har drivit upp reformtempot av en
anledning: det brådskar att få ordning på Sverige. Så kommer vi att
fortsätta regera. Med uthållighet och otålighet. Med Sveriges bästa för
ögonen. Och besjälade av uppgiften att bygga en bättre framtid för
våra barn och barnbarn.

* * *

Herr talman,
Regeringen har inlett den största offensiven någonsin mot den
organiserade brottsligheten. Månad för månad blir det svårare att vara
kriminell i Sverige. Under det senaste året har polis och åklagare fått
en rad nya verktyg för att förhindra och utreda brott. Det handlar om
preventiva tvångsmedel, säkerhetszoner och vistelseförbud. Och i
höst blir det lättare att ta kriminellas brottsvinster – som pengar, bilar
och dyra klockor. Det kommer att slå hårt mot gängens ledarskikt.

Regeringen kommer att fortsätta genomföra mönsterbrytande
reformer i samma höga tempo. Ingen uppgift är viktigare än att trycka
tillbaka den systemhotande organiserade brottsligheten. För att bryta
tystnadskulturen och klara upp fler brott läggs under hösten en
proposition om anonyma vittnen.

Satsningen på fler kameror fortsätter. Polisens kamerakapacitet stärks,
dels genom en kraftig ökning av antalet bevakningskameror, dels
genom lagändringar som ger polisen tillgång till trafikkameror och
automatisk nummerplåtsavläsning.

Men det räcker inte när ständigt nya barn socialiseras in i
gängkriminaliteten. Den grova brottslighet som Sverige upplever är
extrem. Barn som lockas att ta på sig morduppdrag via sociala medier
och sätts i en taxi mot en adress i en helt annan del av landet. Och där
de skjuter för att döda.

Regeringen kraftsamlar för att stoppa denna utveckling. ”Tidigt och
tydligt” är ledorden för alla insatser. Dels insatser för barn och
familjer som syftar till att hålla barn borta från gängkriminaliteten, dels
åtgärder mot de barn och unga som redan begår grova brott.

Vid årsskiftet lägger regeringen förslag om särskilda ungdomsfängelser
för dem mellan 15 och 17 år. Regeringen vill också skärpa straffen
rejält för unga som begår brott, liksom göra det möjligt att använda
hemliga tvångsmedel mot barn som är involverade i grov brottslighet.

Vi ser dessutom över möjligheten att övervaka fler unga med fotboja
för att de ska kunna lämna kriminaliteten bakom sig.

Sekretesshinder rivs så att polis, socialtjänst och skola kan sitta runt
samma bord och ta del av samma information för att förhindra
rekryteringen av barn och unga, och kunna hjälpas åt att dra dem ur
gängens klor. Regeringen har redan lagt fram förslag till en helt ny
socialtjänstlag med fokus på tidiga och förebyggande insatser. Det är
början på den största reformen av svensk socialpolitik på decennier.

Men det brottsförebyggande arbetet är bredare än så. Skolan och
förskolan, men också idrotten och föreningslivet, spelar en avgörande
roll i många barns liv. Och allt börjar i familjen, med föräldraansvaret.
Med satsningar på föräldraskapsstöd, familjecentraler och
hembesöksprogram kan fler barn få en trygg barndom. Ytterst har
samhället både rätten och skyldigheten att gripa in.

Sprängningar och skjutningar är den synliga delen av den organiserade
brottsligheten. Men minst lika systemhotande är den ofta dolda
kriminalitet som angriper välfärdssystem och infiltrerar myndigheter.
Välfärdsbrottsligheten hotar demokratin och finansierar de kriminella
nätverken.

Att strypa den kriminella ekonomin är därför en högt prioriterad fråga
för denna regering, och ett stort antal reformer är på gång. Bland
annat ska Försäkringskassan och Bolagsverket ges nya muskler i
brottsbekämpningen. Den organiserade brottsligheten utnyttjar också
de finansiella systemen. Regeringen kommer med förslag för att
försvåra penningtvätt genom så kallad hawala-verksamhet. En nära
dialog förs med banker och mobiloperatörer för att stoppa
bedrägeribrotten mot äldre.

Med samma kraft som regeringen bekämpar den organiserade
brottsligheten bekämpar vi våldet mot kvinnor, som fortsätter att
skörda liv. Regeringen genomför en bred offensiv mot mäns våld mot
kvinnor, våld i nära relationer och hedersvåld.

Ett åtgärdsprogram med 132 punkter har presenterats. För att göra
det lättare att bryta upp från en våldsam partner tar regeringen fram
ett nytt ”lämna-program”. Hedersförtryckets tyranni – det som
isolerar många flickor och kvinnor i ofrihet – måste brytas. Så kallade
oskuldskontroller kommer att förbjudas.

* * *

Herr talman,

I decennier bedrev Sverige en ogenomtänkt och ohållbar
migrationspolitik, i kombination med en misslyckad
integrationspolitik. Vi kan inte acceptera att Sverige slits isär av
utanförskap, gängvåld och parallellsamhällen. Därför måste den
svenska asyllagstiftningen anpassas till EU:s miniminivå och villkoren
för anhöriginvandring skärpas. Vårt land måste få en chans att bli helt
igen.

Regeringen genomför nu ett paradigmskifte, och effekten är redan
tydlig. Antalet asylsökande har minskat kraftigt och väntas i år bli det
lägsta under hela 2000-talet.

Regeringen kommer att genomföra EU:s migrations-och asylpakt
enligt de nya reglernas miniminivå. Med bättre kontroll över EU:s
yttre gräns kommer den irreguljära migrationen till Sverige och till
unionen som helhet att minska ytterligare. EU:s nya enighet är viktig,
och hade inte kommit till stånd utan svenska ansträngningar, i
kommissionen, i parlamentet och med det svenska EUordförandeskapet.

Vi skapar ordning i själva mottagandet. En central del i det arbetet är
att inrätta särskilda mottagningscenter där asylsökande ska bo för att
säkerställa en snabb och tydlig asylprocess. En proposition om detta
kommer att överlämnas i höst.

Stora ansträngningar görs för att öka återvändandet och bekämpa
skuggsamhället. Det ska inte löna sig att gå under jorden efter avslag
för att sedan kunna lämna in en ny asylansökan. Regeringen går fram
med lagförslag som ska hindra detta och skapar incitament för att den
som fått ett avslag ska lämna Sverige.

Även frivillig återvandring bör kraftigt stimuleras och öka. Det kan
bidra till att minska antalet människor som lever i utanförskap och de
följder som utanförskapet får, både för individen och för det svenska
samhället. Med rätt insatser, i form av bland annat stöd och
information, kan antalet personer som frivilligt återvandrar komma att
öka, främst bland de individer som av olika skäl upplever att de inte
blivit en del av det svenska samhället genom till exempel
egenförsörjning och kunskaper i svenska språket.

Samtidigt ska vi vara ett attraktivt land för högkvalificerad arbetskraft
och utländska forskare och doktorander. Det nya snabbspåret har
blivit en stor framgång. Så gott som alla högkvalificerade arbetstagare
får numera svar inom 30 dagar.

* * *
Herr talman,

När migrationen minskar får Sverige bättre förutsättningar att klara
integrationen. Hur väl vi lyckas med den uppgiften kommer att
definiera vilket slags land Sverige är om 10 och 20 år.

Sverige har alltför länge bedrivit en kravlös integrationspolitik, där
förväntningarna på den enskilde att lära sig svenska språket, skaffa sig
ett arbete och leva hederligt har varit låga. Det ändrar vi på nu. Vi
inskärper det egna ansvaret för att bli en del av det svenska samhället,
inte minst genom att lära sig svenska och försörja sig själv. I Sverige
respekterar man grundläggande värderingar om jämlikhet och
jämställdhet, om individens rättigheter och skyldigheter och om barns
ställning i samhället.

Vi lägger grunden för att införa en bidragsreform med ett bidragstak
och successiv kvalificering till olika välfärdsförmåner och vi skärper
kraven för att få stanna i Sverige och bli svensk medborgare.
Regeringen skärper också kraven på dem som studerar på sfi.

En framgångsrik integrationspolitik måste bygga på både krav och
möjligheter. Alltför många barn växer upp i utanförskap präglat av
språkfattigdom, utan närvaro av det svenska språket. I höst tas de
första stegen mot obligatorisk språkförskola för de barn som inte
annars lär sig bra svenska i hemmet. Alla barn ska kunna gå till sin
första skoldag fyllda av förväntan och alla barn ska ha en god chans
att lyckas i skolan.

I höst presenteras en ny lista över utanförskapsområden, som har ett
bredare fokus än polisens lägesbild av utsatta områden. Den blir ett
viktigt verktyg för att utforma träffsäkra insatser.

* * *
Herr talman,

Vi är stolta över den nordiska välfärdsmodellen: generella förmåner,
gemensam finansiering och individuell valfrihet. Den är tillsammans
med arbetslinjen grunden för några av världens bästa
välfärdssamhällen. Den ger trygghet genom livets svårigheter, men
också frihet att gå sin egen väg.

De fyra samarbetspartierna har stöttat välfärden genom ekonomiskt
tuffa tider. Det har varit en riktig och viktig prioritering. Sveriges
välfärd ska vara pålitlig.

Men välfärd handlar inte bara om mer resurser från staten. Generell
välfärd förutsätter att alla som kan jobba gör det och att det råder
nolltolerans mot alla former av missbruk av välfärdssystemen. Det är
framgångsrika företag och människors hårda arbete som skapar de
resurser som välfärden behöver.

Sverige har en sjukvård i världsklass, men alltför många måste vänta
på den. Därför driver regeringen på för att regionerna ska öka
vårdkapaciteten. Arbetet med att inrätta en nationell vårdförmedling
skyndas på. Regeringen planerar också att införa en ny och stärkt
vårdgaranti med väsentligt kortare tidsgränser än i dag. Det statliga
ansvaret för hälso- och sjukvården behöver öka.

Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland inom cancervården.
Alla barn som drabbas av cancer erbjuds numera en genetisk
kartläggning och precisionsmedicin som utformas efter varje barns
individuella behov. Det är världsunikt. Regeringen trappar upp arbetet
för att Sverige ska nå målet att bli först i världen med att utrota
livmoderhalscancer. I höst presenteras också en uppdatering av
cancerstrategin.

Den första etappen av en stor tandvårdsreform genomförs.
Tandvårdens högkostnadsskydd förstärks för den stora grupp som är
67 år eller äldre. Det kommer nu att mer efterlikna det som finns i
övrig vård. Det kommer inte bara att göra skillnad i munhälsan för
många människor, utan också i plånboken.

Det ska vara tryggt att åldras i Sverige. Regeringen fortsätter
miljardsatsningen på Äldreomsorgslyftet för att utbilda mer personal.
Steg tas också för att öka den medicinska kompetensen inom
äldreomsorgen och för att införa språkkrav i svenska för personalen.
Assistansen, som möjliggör ett friare liv för personer med
funktionsnedsättning, ska värnas. Därför måste också det utbredda
fusket bekämpas.

Många människor mår psykiskt dåligt. Hundratusentals människor i
vårt land har ingen nära vän att vända sig till när det själsliga mörkret
tränger sig på. Det är ett samhällsproblem. Den psykiska ohälsan
måste tas på lika stort allvar som den fysiska. Under hösten ska en
nationell stödlinje för psykisk ohälsa sjösättas. Och under 2025
kommer en nationell strategi för att förebygga och motverka ofrivillig
ensamhet att presenteras.

Det finns flera orosmoln när det gäller hur barn mår i Sverige.
Stillasittandet ökar och barn drabbas numera av sjukdomar som man
förr bara upptäckte hos äldre, som fettlever och diabetes typ 2.

Tonåringar mellan 13 och 16 år ägnar i genomsnitt sex och en halv
timmar per dag åt skärmen – skolarbetet oräknat. Det stjäl tid från
annat som behövs för att må bra – sömn, socialt umgänge och fysisk
aktivitet. Många föräldrar känner stor oro, men känner också
maktlöshet. Vi kommer inte passivt acceptera att barn blir slavar
under algoritmerna. Regeringen kommer att lägga förslag som gör
skoldagen helt mobilfri. Nästa år införs också Fritidskortet, som blir
en av flera insatser för att aktivera barn och unga.

Det som sker i klassrummen i dag, avgör hur Sverige ser ut imorgon.
Därför är det djupt oroande när de svenska Pisa-resultaten faller
kraftigt. En fjärdedel av femtonåringarna kan inte ens läsa ordentligt.
Det understryker behovet av att skolan måste tillbaka till grunderna.

Regeringen har börjat återupprätta en stark kunskapsskola med fokus
på grundläggande förmågor som att läsa, skriva och räkna. Vi går från
skärm till pärm. Det ska vara ordning och reda i klassrummen och det
ska bli ordning i själva skolsystemet genom att stoppa
betygsinflationen och oseriösa skolhuvudmän.

Regeringen planerar en proposition för att öka insynen i fristående
skolor i syfte att motverka osunda drivkrafter i skolans värld.

* * *
Herr talman,

Kampen mot inflationen har dominerat den ekonomiska politiken
under mandatperiodens första halvlek. Den höga inflationen har gröpt
ur människors realinkomster, satt välfärden under hård press och lett
till konkurser och arbetslöshet.

Regeringen har därför bedrivit en återhållsam finanspolitik. Samtidigt
har vi med precision stöttat hushållen och välfärden genom denna
tuffa tid. Vi har sänkt skatten för både löntagare och pensionärer och
sänkt skatten på bensin och diesel så att man har råd att köra bil också
på landsbygden.

Nu har vi lämnat det värsta bakom oss. Den ekonomiska politiken går
in i en ny fas. Nu är tid att investera i Sveriges framtid och att
genomföra reformer som ökar den svenska tillväxten igen.

Sverige gjorde en gång en imponerande resa från fattigdom till
rikedom, men vårt välstånd kan inte tas för givet. Det är inte
subventioner och regleringar som säkrar morgondagens tillväxt.
Sverige ska tävla med helt andra kvaliteter: en skola med fokus på
kunskap, excellent forskning, ett innovativt näringsliv och ett bra
näringslivsklimat. Stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el, en
robust infrastruktur, en välfärd att räkna med och en god
samhällsgemenskap.

Då kan Sverige locka till sig talang och internationella investeringar. Vi
ska ligga i framkant – ett litet land som tävlar över sin viktklass.

Under hösten kommer regeringen att lägga fram tre centrala
propositioner för att förverkliga denna vision: en budgetproposition
med ett tydligt investerings- och tillväxtfokus, en
infrastrukturproposition och en forsknings- och
innovationsproposition.

En historisk satsning görs på att rusta upp Sveriges infrastruktur. Den
ekonomiska ramen kommer att utökas med över 200 miljarder kronor.
Det behövs eftersom Sverige har en stor underhållsskuld i form av
potthål i vägarna och ständiga tågstopp. Att ta itu med den skulden
kommer att ha högsta prioritet när regeringen pekar ut inriktningen
för den kommande planperioden 2026–2037. Men det handlar också
om att möjliggöra nya investeringar. Fungerande infrastruktur är

avgörande för såväl näringslivets utveckling som städernas och
landsbygdens livskraft, men ytterst också för försvaret av Sverige.

Sverige har länge varit en framstående forsknings- och tekniknation,
och ska fortsätta vara det. Men den internationella konkurrensen
hårdnar. Därför gör regeringen nu den största satsningen någonsin på
forskning och innovation. År 2028 kommer de statliga satsningarna att
uppgå till över 40 miljarder kronor.

Fokus i forskningspropositionen kommer att ligga på excellens, på
forskningsinfrastruktur och på banbrytande teknik. För att Sverige ska
lyckas krävs också att näringslivet fortsätter att vara ett drivhus för
innovation. Få länder har ett näringsliv som är lika engagerat i
forskning och utveckling. Det är en styrka att staten och kapitalet går
hand i hand. Det kan vi göra oftare. Regeringen vill se mer av Team
Sweden.

Under hösten presenterar AI-kommissionen sina rekommendationer.
Sverige har unika möjligheter även på detta område.
Steg för steg, reform för reform, ska vi få upp svensk tillväxt igen.
Regeringen utvidgar det så kallade växa-stödet så att de allra minsta
företagen kan gå från en till två anställda. Vi breddar expertskatten så
att det blir lättare att locka hit högkvalificerad arbetskraft. Flygskatten
har inneburit en tung konkurrensnackdel för svenska flygplatser. Nu
avskaffas den.

Vi stärker drivkrafterna till arbete och stärker hushållens köpkraft.
Regeringen värnar om vanliga människors hushållsekonomi. Därför
sänker vi ännu en gång skatten för alla arbetande människor och för
pensionärer. Vi skattebefriar dessutom sparandet i så kallade ISKkonton
i två steg upp till en grundnivå på 300 000 kronor. Så ökar vi
friheten för vanligt folk. Efter flera tuffa år blir det åter möjligt att
unna sig något extra eller lägga undan en slant.

Arbetslinjen behöver återupprättas. Alla som kan arbeta ska arbeta. Vi
har reformerat A-kassan för att öka drivkrafterna att ta ett arbete.
Regeringen stärker stödet för dem som står särskilt långt ifrån
arbetsmarknaden.

Många behöver rustas för att kunna ta de jobb som finns och de som
kommer när konjunkturen vänder. Därför satsar regeringen på den
kommunala vuxenutbildningen och på yrkeshögskolan.

Energifrågan är avgörande för att lyckas som avancerad
industrination. Avvecklingen av hälften av alla kärnkraftsreaktorer har
skapat brist på planerbar el i södra Sverige. Det har stått oss dyrt. För
att säkra en trygg elförsörjning och lyckas med klimatomställningen
lägger regeringen om energipolitiken i grunden. Alla fossilfria
energislag kommer att behövas. Utan energipolitik finns ingen
klimatpolitik.

Regeringen agerar för att möta elbehoven både på kort och lång sikt.
Ett vindkraftspaket läggs fram, som stärker de kommunala
incitamenten för att bygga ut vindkraften, samtidigt som närboende
ges rätt till kompensation. Det innebär att vindkraftsbolagen får ett
tydligt ansvar att ersätta kommun och närboende för den påverkan
som vindkraften har. Regeringen satsar även på ett investeringsstöd
för att bygga bort flaskhalsar och säkra ökad effekt, inte minst i södra
Sverige.

Viktiga steg har tagits för ett nytt kärnkraftsprogram i Sverige och
arbetet går nu in i en intensiv fas. Regeringen arbetar vidare med den
riskdelningsmodell som nyligen presenterades. En proposition läggs
fram om forskning och innovation på energiområdet, där
kärnkraftsforskningen är ett särskilt prioriterat område. Vi gör en
satsning på pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet.

Sverige har en enorm potential i klimatomställningen. Därför har
regeringen bland annat presenterat ett grönt accelerationskontor och
lämnat de första förslagen på att korta tillståndsprocesserna.

Det måste bli enklare att driva företag i Sverige. Regeringen har
inrättat både Förenklingsrådet och Implementeringsrådet. Inga
onödiga regler ska tynga svenska företagare och grumla glädjen i
entreprenörers livsprojekt.

Även bostadsbyggandet hämmas av en alltför stor regelbörda.
Regeringen arbetar för att förenkla och effektivisera plan- och
byggprocessen så att fler bostäder byggs. Fler åtgärder ska befrias från
bygglov och de orimliga kraven på studentbostädernas utformning
förenklas.

Många människor drömmer om att bo i småhus. Regeringen vill göra
den drömmen möjlig för fler och har bland annat tillsatt en
egnahemskommissionär. Förslag tas fram för att skapa typgodkända
småhus som är bygglovsbefriade, kallade ”Sverigehuset”.

Regeringen fortsätter förbättra villkoren för att kunna bo, leva och
verka i hela landet. Landsbygdens utveckling är avgörande för hela
Sveriges framgång. Företagare inom jordbruket och skogsbruket
behöver ha bättre förutsättningar att öka sin produktion genom stärkt
konkurrenskraft och lönsamhet. Livsmedelsstrategin uppdateras.

Sverige ska bli ett friare land. Det är ofta små reformer som gör det
möjligt. Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker planeras till det
första halvåret 2025. Regeringen planerar även att lägga fram förslag
om liberalisering av strandskyddet, så att fler kan bo nära våra vackra
vatten.

* * *
Herr talman,

Sverige ska föra en ambitiös klimatpolitik med målet att nå
nettonollutsläpp senast år 2045. Och Sverige har visat att det är
möjligt att minska utsläppen med mer än en tredjedel samtidigt som

ekonomin har fördubblats. Det gör oss till en förebild för andra länder
på klimatområdet.

Eftersom utsläppen är gränsöverskridande måste också lösningarna
vara det. Svensk klimatpolitik förverkligas bäst inom ramen för EUsamarbetet. När hela Europa ställer om samtidigt gör det skillnad på
riktigt.

Med regeringens åtgärder beräknas nu Sverige nå EU:s klimatmål
inom den så kallade ESR-sektorn, dvs. de utsläpp som inte ingår i
EU:s utsläppshandelssystem. Den nya reduktionsplikten, som också
inkluderar fossilfri el från publika laddstationer, justeras upp.
Samtidigt sänks skatten på bensin och diesel för att priset vid pump
inte ska öka.

Så lägger vi grunden till en hållbar klimatpolitik som har folklig
förankring över tid. Regeringen gör även andra viktiga
klimatsatsningar, såsom en elbilspremie riktad till grupper i behov av
stöd i exempelvis glesbygd, en förstärkning av Klimatklivet och stöd
till produktion av biogas i jordbruket.

Ny teknik har en nyckelroll i omställningen. Skogsnationen Sverige
har potential att bli världsledande inom koldioxidinfångning, så kallad
bio-CCS. I höst tas de första konkreta stegen, när en omvänd auktion
med negativa utsläpp genomförs.

Regeringen fortsätter omläggningen av skogspolitiken och är starkt
drivande inom EU för att värna vitala svenska intressen och
äganderätten. Skogen är en strategisk resurs både för
klimatomställningen och svensk konkurrenskraft. Antalet vargar i
Sverige ska minska. EU-kommissionen har föreslagit ändrad
skyddsstatus på varg, vilket regeringen välkomnar.

Vi måste ta hand om våra hav och marker. Det handlar bland annat
om att skydda strömmingsbestånden i Östersjön och att värna det
kustnära fisket. Regeringen föreslår att trålgränsen flyttas ut till tolv
sjömil från baslinjen och att bottentrålning förbjuds i skyddade marina
områden. Vi vill underlätta för jakt på säl och skarv som orsakar
problem för det kustnära fisket.

Regeringen fortsätter arbetet med effektiv sanering av förorenade
områden från bland annat PFAS. Sverige arbetar aktivt för en
ambitiös kemikalielagstiftning i EU och ett globalt avtal om att
begränsa plastföroreningar.

* * *
Herr talman,

Den 7 mars 2024 inleddes en ny epok för svensk säkerhetspolitik.
Efter mer än 200 år av militär alliansfrihet blev Sverige medlem i
Nato.

Sverige har kommit hem till den fria världens försvarsallians för fred
och frihet. Hem till alla våra grannländers samarbete för säkerhet.
Hem till den krets av nationer där vi under lång tid har hört hemma.

Med Nato-medlemskapet blev Sverige tryggare och Nato starkare. Vi
tar med oss strategisk geografi, militär förmåga och en innovativ
försvarsindustri in i samarbetet. Alla dessa dimensioner understryker
att Sverige är ett relativt stort Nato-land. Sveriges Natointegration
pågår med full kraft och regeringen kommer föreslå att Sverige under
det första halvåret 2025 ska bidra med en reducerad bataljon till Natos
framskjutna närvaro i Lettland. Vi är med och formar det nya Nato i
Norden och norra Europa.

Sverige kommer att stå för vår del av bördefördelningen inom Nato
och vi förväntar oss att andra länder står för sin del. De senaste fyra
åren har de svenska försvarsanslagen fördubblats från 60 miljarder till
124 miljarder per år. Och tillväxten fortsätter. Nästa år kommer
Sverige att lägga över 2,3 procent av BNP på det militära försvaret.

I höst överlämnar regeringen en proposition till riksdagen om
totalförsvarets utveckling för perioden 2025–2030. Den utgår från
försvarsberedningens rapporter som samtliga riksdagspartier i
huvudsak står bakom. Regeringen tar fasta på att det nu finns en bred
politisk samsyn kring att stärka försvaret.

Den här regeringen har särskilt uppmärksammat det civila försvarets
stora behov. Historiska satsningar kommer att göras för att bland
annat stärka svensk försörjningsberedskap och förmågan att stå emot
cyberangrepp.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har kastat Europa tillbaka till
de mörkaste kapitlen i vår historia. Stödet till Ukraina är de
kommande årens allra främsta utrikespolitiska uppgift. Den fria
världen har en historisk uppgift att stå emot Rysslands maktexpansion
och hjälpa Ukraina att vinna kriget.

Sverige bidrar på många sätt. Sammanlagt 17 stödpaket har levererats
med allt från stridsvagnar till stridslednings- och
luftbevakningsflygplan. Regeringen har presenterat en flerårig
ekonomisk ram på 75 miljarder kronor för perioden 2024-26, för att
ge långsiktighet och förutsebarhet i stödet.

Regeringen driver på för ytterligare steg mot ett ukrainskt EUmedlemskap.
Sverige är också pådrivande för att skärpa EU:s
sanktioner mot Ryssland, inklusive åtgärder mot rysk gas, och för att
använda mer av frysta ryska tillgångar till stöd för Ukraina. Sverige
kommer att stötta Ukraina så länge som det krävs. Ukrainas sak är
också vår.

Kinas agerande mot Taiwan inger oro och hot om militärt våld är
oacceptabelt. Över Mellanöstern vilar hotet om ett storkrig som ingen
vet de fulla konsekvenserna av. Israel hotas av Iran och dess allierade
på flera fronter samtidigt. Sverige står upp för Israels rätt att försvara
sig i enlighet med folkrätten och kräver att gisslan friges. På kort sikt
behövs en humanitär vapenvila för att minska de regionala
spänningarna och mildra den humanitära katastrofen i Gaza. På längre
sikt tror Sverige liksom EU och USA på idén om en tvåstatslösning
där israeler och palestinier kan leva sida vid sida i fred, frihet och
demokrati.

Europeiska unionen är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform
och har en helt avgörande betydelse för Sveriges ekonomi,
klimatarbete och röst i världen. Den nya kommissionen och det nya
parlamentet kommer att stå inför stora utmaningar och Sveriges
prioriteringar kan sammanfattas med fyra k:n – kriget,
konkurrenskraften, klimatet och kriminaliteten. Sverige är en aktiv och
pådrivande medlem även efter det framgångsrika svenska
ordförandeskapet.

Sverige fortsätter att vara en generös biståndsgivare, och regeringen
har pekat ut en ny inriktning för biståndspolitiken. Ukraina är nu
Sveriges enskilt största biståndsmottagare.

Vi ställer ökade krav på långsiktighet, effektivitet och transparens.
Bistånd kan utgöra ett värdefullt bidrag, men betydligt mer behövs för
att minska fattigdomen. Ytterst är det demokrati, handel och tillväxt
som långsiktigt kan lyfta länder och deras medborgare ur fattigdom.

Sverige är en stark röst för frihandel. EU ska värna den globala
handeln och sluta fler frihandelsavtal. Samtidigt ser regeringen de
risker som finns med ensidiga beroenden och behovet att markera
mot ojämlika spelregler länder emellan.

* * *
Herr talman,

Sverige ska vara ett öppet och tolerant samhälle. Det fria samhället
måste entydigt stå upp emot dem som vill utnyttja vår frihet för att
begränsa andras.

I Sverige ska alla kunna leva tryggt och fritt, oavsett gudstro och
personliga övertygelser, oavsett hudfärg och oavsett vem man älskar.
Arbetet har börjat med en flerårig handlingsplan för hbtqi-personers
lika rättigheter och möjligheter.

År 2025 inträffar 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige. Att stärka
förutsättningarna för judiskt liv i vårt land är en högt prioriterad fråga
för regeringen, och en långsiktig strategi kommer att tas fram.

Samtidigt fortsätter satsningarna på hågkomstresor till Förintelsens
minnesplatser. Det finns ingen plats för antisemitism i vårt land.
Regeringen accepterar inga undantag och inga ursäkter.

Fri och oberoende journalistik är en omistlig del av den demokratiska
infrastrukturen. Alla former av hot, hat, trakasserier och våld mot
journalister är också angrepp mot det öppna samhället. Regeringen har
beslutat om insatser för att stärka skyddet för journalister. Public
service-mediernas oberoende ska bestå och deras långsiktiga
finansiering vidmakthållas.

Mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefriheten, är en hörnsten inom
den liberala demokratin. Regeringen kommer att fortsätta arbetet för
att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak och förläggaren
och poeten Gui Minhai.

Ett levande kulturliv är grunden för ett kreativt samhälle. Det skapar
sammanhållning och bidrar till att öka förståelsen för oss själva och
för andra. Regeringen ser de kulturella och kreativa branscherna som
en ny basnäring i Sverige. Det är också viktigt att vårda vårt rika
kulturarv. Kungliga Operan har en särställning som Sveriges
nationalscen för opera och balett.

Låt oss värna det som håller oss samman i vårt land. I många delar av
världen ökar polariseringen och misstron mellan människor.
Samtalsklimatet blir allt råare. Sverige behöver inte gå den vägen. Det
är upp till oss, inte minst alla vi som samlas härinne, att föregå med
gott exempel. Låt oss tillsammans axla det ansvaret.

* * *
Herr talman,
Vårt samhälle har fortsatt stora problem att lösa. Men Sverige reser sig
igen.

Det kommer ta tid att få ordning på Sverige och det kommer bakslag,
men nu lägger vi grunden för en ljusare framtid för alla oss som bor i
detta fantastiska land.

Ett tryggare Sverige, där den skötsamma majoriteten tar tillbaka det
offentliga rummet från de kriminella gängen.

Ett rikare Sverige, där små drömmar om en stugsemester, eller kanske
en hundvalp, kan förverkligas och där stora drömmar om en teknikoch
välfärdsnation i den absoluta världstoppen åter blir möjliga.

Ett mer omtänksamt Sverige, där vi bryr oss om varandra och känner
gemensam stolthet över vårt samhällsbygge, oavsett var i världen man
kommer ifrån.

Ett ansvarsfullare Sverige, där man frågar inte bara vad andra kan göra
för mig, utan vad jag kan göra för andra.

Ett friare Sverige, där entreprenörer vågar satsa, där staten ger den
trygghet som friheten behöver. Och där förälskelsens pirrande känsla
är ett löfte, aldrig ett hot om kommande bestraffning i hederns namn.
Ett flitigare och strävsammare Sverige, där barn sitter försjunkna över
böcker och fler vuxna ställer larmet på klockan för att komma i tid till
jobbet.

Allt detta finns inom räckhåll. Inte gratis, inte utan ansträngning, inte
utan att vi bestämmer oss för det. Men vi kan åstadkomma det
tillsammans. Sverige har rest sig förut. Vi har skyddat det vi håller kärt
och ändå varit nyfikna på det som kan bli ännu bättre. Låt oss göra det
igen.

I morgon blir en bättre dag.